Det finns många olika hjälpmedel man kan använda för att hitta rätt till sjöss.

Att man använder sjökort till sjöss vet du kanske. Ett sjökort är en karta över haven som talar om var grunden finns och var det är djupt vatten. Vägar på havet heter "farleder". Farlederna markeras ut på sjön och på sjökorten med hjälp av fyrar och sjömärken. Man säger inte att ett fartyg kör någon stans utan man säger att de seglar även om fartygen inte har segel.

Styrbord & babord

På sjön pratar man inte om höger och vänster. Istället säger man styrbord och babord. Villket är då vilket? Till att börja med: "bord" betyder sidan på en båt. Styrbord är båtens högersida och ordet kommer från vikingatiden, då vikingarna hade styråran på högersidan. Styrbords färg är GRÖN. Babord är båtens vänstersida och ordet kommer från att vikingen stod med ryggen mot denna sida ("bak bord") när han styrde. Babords färg är RÖD.

Fyrar

Vissa fyrar lyser långt ut i havet så att fartygen ser dem när de närmar sig land. Dessa kallas angöringsfyrar. Andra fyrar visar hur fartygen skall segla inne i en skärgård utefter farlederna utan att gå på grund. Dessa kallas ledfyrar.

Sjömärken

För att märka ut var grunden ligger finns det olika typer av flytande sjömärken. De minsta sjömärkena kallas prickar. De är förankrade med långa kättingar till bojstenar på botten. Därför kallas de flytande. Det finns fasta sjömärken också. De står på land och kan vara till exempel ett kummel eller båk.

Kummel

Är ett fast sjömärke. De är ofta byggda som små cylindriska torn på låga skär och grund. I sjökorten skriver man KL.

Båk

Är en äldre typ av stora fasta sjömärken. De största kan vara upp till 20m. De ser ofta ut som pyramidformade torn. I sjökortet skriver man B.

Kompass

Mellan Amerika och Sverige är det så långt att det inte räcker med sjökort, fyrar och prickar. Man måste ha andra instrument för att hitta. Det viktigaste ombord är en kompass. Kompassen har en nål som alltid visar mot norr och som man kan ställa in så att man vet vilken kurs man ska styra för att komma rätt. För att veta vilken kompasskurs man ska gå måste navigatören först rita ut kursen på sjökortet och sedan mäta hur många grader kursen är. Då vet styrman hur många grader kompassen ska visa för att de ska komma rätt.

Logg

För att veta hur långt man har "åkt" och när det är tid att svänga till en ny kurs har man en logg som mäter fartygets fart och hur många sjömil man har gått. En sjömil är 1852 meter lång.

Lod

Ibland kan det vara bra att veta hur djupt det är under fartyget. På segelfartygens tid hade man ett handlod som var ett tungt järnrör fäst vid en lång, tunn lina. När man hade sänkt lodet till botten kunde man mäta hur djupt det var genom att se hur många meter lina som gått åt. Idag använder man ekolod. Ett sådant sitter på undersidan av fartygets skrov och sänder ut ljudvågor som studsar mot havsbotten tillbaka mot fartyget. Ju längre tid det tar innan signalen kommer tillbaka desto djupare är det.

Radar

Om det är mörkt eller dimma så kan det vara svårt att se fyrar, sjömärken eller andra fartyg. Då använder man radar. En radar är en stor snurrande antenn som sänder signaler i luften. Dessa träffar olika föremål som öar, berg och andra fartyg. Sedan studsar de tillbaka till radarantennen. På en radarskärm kan man sedan se vad som finns runt om fartyget även om man inte ser något genom fönstren.

Radiotelefon

Det är viktigt att få väderrapporter till fartygen så att man i förväg vet om det blir storm. Då kanske man måste ta en annan kurs. Ibland behöver man också kunna ringa eller skriva till land för veta vilka hamnar man ska lägga till i. Då använder man en telegraf som skriver ut texten eller en radiotelefon som man kan höra meddelande i.