Baltikumdagarna: Lördag

Lördag 28 september

Lördagen inleds med en gemensam invigning kl.10:15. Medverkar gör representatanter från den Baltiska samarbetsgruppen och Sjöhistoriska museet.

Föredrag och samtal

Gratis biljetter till varje föredrag hämtas i entrén samma dag. Först till kvarn gäller.

Föredrag med Mikael Paasikivi: Min mor – ett livsöde

Kl. 11:45-12:30

Föredraget berör bland annat det man vet om hur den estniska släkten Paasikivi grundades, relationen till president Paasikivi under krigsåren, släktens splittring och deportation till Sibirien, samt hur Mikaels morbror Mike, i egenskap av professor i internationell ekonomi, hjälpte till efter Estlands frigörelse. Mikael berättar även om hur den svenska grenen av familjen uppstod.

Barnbarnen berättar: Publiksamtal, filmvisning och föredrag

Kl. 11:45-12:45, 13:15-15:00

Välkommen till ett kombinerat publiksamtal, föredrag och dokumentärfilmsvisning om hur det är att vara barn och barnbarn till de som flydde under den stora flykten från Baltikum för 80 år sedan, arrangerat av Letternas Riksförbundet i Sverige.

Kl. 11:45-12:45: Barnbarnen berättar inleds med Marie Jansons dokumentärfilm ”Med livet som insats”, om Peteris Jansons (1922-2020) som reste mellan Gotland och Lettland på uppdrag av den svenska hemliga underrättelseorganisationen C-byrån, i syfte att föra agenter och utrustning till Lettland. Med sig tillbaka tog han många av de tusentals letter som flydde till Sverige. En av dem som skeppade flyktingar från Lettland till Gotland ihop med Peteris Jansons var Žanis Fonzovs. Efter filmvisningen berättar Žanis dotter Dzintra Fonzovs Thornqvist om sin pappas många resor. 

Kl. 13:15-15:00: Författaren Charlotte Cērps läser några avsnitt ur sin roman Flyktfåglar (2008) som handlar om flykten från Baltikum. Därefter berättar fotografen Lina Ikse och konstnären Emmeli Malmqvist berättar om sitt konstprojekt Hemland Lettland – Eller inte.

Dokumentärfilmen RaDi – barnens berättelser från flykten visas. RaDi Latvieši har samlat in den livsöden från den lettiska diasporan i Sverige, från tiden för andra världskriget. Filmen visar flera intervjuer med letter som flydde som barn till Sverige under hösten 1944. Efteråt föreläser Maija Runcis, docent i historia. I sin forskning har Maija Runcis främst fokuserat på välfärdsstatens möjligheter och begränsningar utifrån minoriteters perspektiv, om inkludering och exkludering samt identitetsfrågor. Med utgångspunkt i muntlig historia och bevarade levnadsberättelser från såväl lettiska som estniska flyktingar ges en inblick i första och andra generationens upplevelser av det svenska samhället och hur det var att möta det främmande landet. Vad krävdes av flyktingarna för en lyckad integration? Var det svenska samhället berett att integrera balterna eller skulle de inordnas och assimileras? Intervjuer och levnadsberättelser ger inga entydiga svar, och därmed kan föreställningen om en lyckad integration ifrågasättas. 

För att delta krävs biljett. Välj mellan biljett för 11:45-12:45 eller 13:15-15:00. Biljetten är gratis och hämtas i entrén samma dag.

Foto: ZLA Okupācijas muzejs, Riga, Lettland

Föredrag med Evelin Tamm: Estniska poetessen Marie Under, en båtflykting 1944

Kl. 12:30-13:15

Evelin Tamm, pedagog, kulturpersonlighet och aktivist med estniska rötter, berättar om poeten Marie Under som levde i exil i Sverige i 36 år. Under, som öppet kritiserat Sovjetunionen och ockupationen av Estland, tvingades på flykt. Hon återvände aldrig och i det sovjetiska Estland var hennes dikter förbjudna under många år. Med hennes tidskänsliga och uppriktiga poesi, personliga mod och föredöme ingöt Under självförtroende hos många kvinnor i början av 1920-talet.

Föredrag med Lars Grundberg: Stormdrivna Venus bringar 842 estniska flyktingar till Örnsköldsvik

Kl. 13:45-14:30 

Föredraget handlar om den dramatiska flykten till Sverige i september 1944. Fokus ligger på den hemliga evakueringen av estniska frivilliga från Finland till Sverige, särskilt resan med motorgaleasen "Venus". Trots svåra väderförhållanden och en farlig färd över Bottenhavet, lyckades 842 flyktingar nå Ulvön och senare Örnsköldsvik efter 60 timmar till sjöss. Föredraget kommer att belysa den extraordinära insatsen av finska och svenska aktörer som möjliggjorde denna livräddande operation och hur den lilla staden Örnsköldsvik tog emot flyktingarna.

Föredrag med Sirle Sööt: Sverigeesterna och den stora flykten 1944

Kl. 15:15-16:30

Hör Sirle Sööt, ordförande för Sverigeesternas Riksförbund och president för Estonian World Council och en av skaparna bakom utställningen "Sverigeesterna och den stora flykten 1944", berätta om ett av de mest dramatiska kapitlen i Estlands och Sveriges gemensamma historia. Hösten 1944 flydde tiotusentals ester hemlandet och sovjetisk ockupation i vad som kallas ”den stora flykten”. Många av dessa sökte sig till Sverige och lade här grunden till den estniska diasporan kallad ”Sverigeesterna”. Föredraget fokuserar på Sverigeesternas kulturella verksamhet under 1944-1970. I föredraget medverkar Allis Sääsk Berglund, barnbarn till en båtflykting 1944. 

Sångframträdanden

Stockholms estniska barnkör

Kl. 10:30-10:45

Stockholms Estniska Barnkör grundades i februari 2022 för att ge barn i Stockholmsområdet möjlighet att sjunga på estniska. I kören sjunger barn mellan 8 och 13 år under ledning av dirigent Jaanika Kuusik. Kören deltog i sångfesten för unga i Tallinn 2023, vid estlandssvenskarnas sångfest i Hapsal 2024, och siktar på att delta i den allmänna sångfesten i Tallinn 2025. Kören uppträder vid evenemang inom den estniska gemenskapen i Stockholm och före sommaren höll kören sin första egna konsert. Barnen bär folkdräkter från Viru-Nigula.

Musikföreställning: Dikt, ton och historia ur Sverigeletternas skattkista

Kl. 10:30-11:30

Flykten över Östersjön tog några av de främsta lettiska författarna och poeterna till Sverige, där de berättade om flyktingars liv i sina verk. Även i nästa generation fanns poeter, författare och musiker som delade med sig av sina erfarenheter genom kreativa verk. Vi har valt några klenoder ur Sverigeletternas skattkista för att berätta historien om letterna i Sverige.

Föreställningen är producerad av Sverigeletternas kulturfond SKAT, med deltagande av Stockholms Lettiska skola och gruppen ”Stokholmas spēlmaņi” (Stockholms spelmän) samt Peter Bark, Lily Bigestans, Laine Lasmane-Wikmark.

För att vara med på föreställningen krävs biljett. Biljetten är gratis och hämtas i entrén vid ankomst.

Stockholms estniska kör

Kl. 10:45-11:15

Stockholms Estniska Kör grundades för över 20 år sedan. Repertoaren består i huvudsak av estnisk musik. Körens sångare består både av estländare som bott i Sverige i flera generationer och som nyligen kommit till Sverige, samt sångare med annan bakgrund.

Stockholms lettiska kör

Kl. 15:00-15:45

Stockholms lettiska kör bildades 1945 av den lettiske båtflyktingen Teodors Reiters, Chefsdirigent, medgrundare av och direktör på operan i Riga. Körens repertoar består främst av lettiska sånger, allt från klassiker och folkvisor till nyskrivna sånger. Sångarna har samtliga lettiskt påbrå, antingen födda i Sverige av flyktingar eller deras barn eller som senare inflyttat till Sverige från Lettland

Dans 

Estniska folkdanslaget Virvel

Kl. 12:45-13:15

Virvel för samman alla som älskar folkdans och som vill dansa estnisk folkdans i Sverige. Genom folkdans och instrumental musik vill Virvel introducera det estniska kulturarvet till andra grupper.

Folkdanslaget Virvel

Stockholms lettiska folkdanslag Zibenītis

Kl. 13:30-14:15

Välkommen att se Stockholms lettiska folkdanslag Zibenītis uppträda för publik.

Stockholms Lettiska Spelmän bjuder upp till dans med publiken

Kl. 14:30-15:00

Varmt välkommen att själv prova på lettisk och baltisk folkdans när Stokholmas Spēlmaņi bjuder upp till dans med publiken! Inga förkunskaper krävs! 

Stokholmas Spēlmaņi (Stockholms Lettiska Spelmän) bildades för 10 år sedan och består av musiker och dansare som värnar om traditionen att dansa folkdans. Spelmännen spelar vals och tango från 1930-talet samt exil-lettisk rock från 1970-talet. 

Workshops och visningar

Prova på nåltovning med TRIINU

Under lördagen kan du testa på nåltovning med TRIINU, Estniska Etnografiska Föreningen. TRIINU värnar om det estniska hantverket, främjar bevarandet av estnisk folkkultur, folkdräkter och traditionen inom olikas sorters hantverk.

Broderad familjehistoria

Två grupper med estlandssvenska kvinnor i Stockholm och Hapsal har broderat var sin vepa som visar vad som hände med de estlandssvenskar som lyckades fly till Sverige under kriget och de familjer som blev kvar i Estland. Brodöserna finns på plats båda dagarna för att berätta om veporna.