I trapphuset på Sjöhistoriska museet sitter ett imponerande drakhuvud bredvid en svans, båda är vackert snidade i trä. En gång i tiden satt de på den fem meter långa 1800-talsslupen Draken – en gåtfull båt på flera sätt.
Den 27 juli 1801 levererades en så kallad lustbåt till Kungliga ståthållarämbetet på Drottningholms slott. Den var lite drygt fem meter lång, cirka en och en halv meter bred och roddes med ett par åror. I fören fanns ett drakhuvud med lång hals, i aktern en draksvans. Båten var en slup och hade naturligt nog namnet Draken. Den byggdes efter ritningar av den berömde skeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapman, mannen som på 1780-talet i mångt och mycket skapade Gustav III:s flotta med mäktiga linjeskepp och fregatter.
När Draken levererades till ståthållarämbetet i början av 1800-talet närmade sig af Chapman sin åttionde födelsedag. Gustav III:s son Gustav IV Adolf var kung i Sverige och den lilla båten skulle användas till utflykter och festligheter för hovet på Drottningholms slott.
Draken byggdes på örlogsvarvet i Karlskrona och i bevarade journaler därifrån finns uppgifter om vilka färger som användes när båten målades – indigo, guld och berlinerblått är några exempel.
Kina-spåret
Annars är Draken gåtfull på flera sätt. Varför fick hon till exempel drakhuvud och draksvans? Vi vet inte, men det är lätt att spekulera och Kina är ett givet spår. Draken är det starkaste väsendet i kinesisk mytologi och symboliserar bland annat makt, vishet och harmoni. Kinesiska drakbåtar började användas långt före Jesu födelse. De är långsmala farkoster som just kännetecknas av drakhuvudet i fören och draksvansen i aktern.
af Chapmans originalritning av Draken, som finns bevarad på Sjöhistoriska museet, är daterad den 24 november 1797. Under 1700-talets mitt och senare hälft var så kallat kineseri, en stilriktning där man försöker imitera kinesisk konst, mode och arkitektur, stort i Europa; Kina slott i Stockholm är ett tydligt exempel. Det var också en tid när Europas olika ostindiska kompanier förde hem typiska kinesiska varor som porslin och siden. Kina var ett land som fascinerade och som beundrades.
Ledtrådar på Skärva
Också i Fredrik Henrik af Chapmans hem fanns tydliga spår av Kina. På sin herrgård Skärva i Blekinge hade han ett hundratal målningar av olika kinesiska båtar. Kanske hade hans storebror Charles, styrman och senare kapten för Svenska Ostindiska Companiet, tagit med sig dem från någon eller några av sina resor till Asien.
I sin digra samling av böcker om skeppsbyggeri hade af Chapman dessutom verket De Nederlandsche Scheepsbouw-konst av holländaren Cornelis van Yk. I det finns bland annat en illustration av en kinesisk drakbåt – i af Chapmans exemplar av boken har någon gjort en blyertsteckning av en slup ovanför illustrationen av drakbåten, kanske han själv?
Att Fredrik Henrik af Chapman byggde Draken tydligt inspirerad av Kina är en möjlig slutsats.
Drakens mystiska slut
Draken verkar ha fått ett ganska kort liv, även om omständigheterna kring hennes bortgång är något oklara. I ett PM från 1819, som handlar om olika brister på Drottningholms slott, kan man läsa att Draken är "bortfluten vid 1818 års höga vatuflöde". Men om hon nu flöt bort och försvann, varför finns hennes drakhuvud och svans ännu kvar?
Vad vi vet är att huvudet och svansen hamnade på Drottningholms slottsteater där de användes som dekor. 1987 deponerades drakhuvudet och svansen hos Sjöhistoriska av Drottningholms teatermuseum. Det enda som finns kvar av en hemlighetsfull lustbåt från det tidiga 1800-talet.