1800-talsvrak undersökt utanför Gotlands kust

Hösten 1879 grundstötte ångfartyget Castlewood vid Laus holmar, drev ut och sjönk sydost om Närshamn. I veckan har marinarkeologer från Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM, undersökt, dokumenterat och värderat vraket, som om det bedöms vara tillräckligt kulturhistoriskt intressant kan komma att fornlämningsförklaras av länsstyrelsen.

– Lastångaren Castlewood vilar sedan 1879 på cirka 30 meters djup utanför Gotlands sydöstra kust. 1996 upprättades en anmälan om brott mot kulturminneslagen efter att vraket misstänktes ha plundrats på bland annat skeppsapotek, mässingsdetaljer och porslin. Veckans dykningar visade att trots att Castlewood är nedbrutet och plundrat och skrovet har fallit ut, så finns en hel del fina detaljer. Något av det häftigaste är de två stora ångpannorna med maskinen. Men det finns även andra sevärda vrakpartier, säger marinarkeolog Mikael Fredholm, från SMTM, som lett veckans dykningar.

Marinarkeologerna kommer nu att sammanställa en rapport som ska ligga till grund när länsstyrelsen beslutar om vraket ska fornlämningsförklaras. För att en fornlämningsförklaring ska bli aktuell ska fartygslämningen ha såväl kulturhistoriska värden som upplevelsevärden.

– Castlewood är den sista av tre fartygslämningar från andra halvan av 1800-talet som vi tittar närmare på. Utöver dessa kan det vara fler vrak runt Gotlands kust som inte varit bedömda som fornlämningar tidigare, men som likväl har höga kulturhistoriska värden. Dessa får vi titta närmare på i framtiden, säger Daniel Langhammer, kulturmiljöhandläggare på länsstyrelsen.

Om Castlewood
Castlewood byggdes 1878, och hann alltså bara gå i trafik i ett år innan grundstötningen utanför Gotlands kust. Hon var då på väg från Kronstadt i Ryssland till Rotterdam i Nederländerna lastad med 22 000 tunnor råg och 4 000 tunnor linfrö. Hela besättningen kunde vid grundstötningen ta sig över i livbåtar och rädda sig till den gotländska kusten.

Viktig pusselbit i sjöfartens historia
Ångmaskinen är den viktigaste symbolen för industrialismen. De moderna ångfartygen konkurrerade ut segelfartygen under senare delen av 1800-talet. Fartygen övergick från att drivas med segel och vind till kol och ånga och möjligheten att bygga i järn och stål förändrade sjöfarten drastiskt.

Men man litade inte helt på de nya maskinerna och behöll därför under en kort period masterna på skeppen trots att de hade ångmaskiner. Det är under denna period som Castlewood, liksom fjolårets undersökta vrak Princess och Vulcan, trafikerade Östersjön.

Forskningen kring dessa fartyg är eftersatt vilket gör detta initiativ viktigt för sjöfartens historia. Fartygsvraken kan bidra med information och berättelser om en tid då den industriella revolutionen tog fart på allvar och som kom att förändra världen för alltid. Att länsstyrelsen tar reda på skicket hos och skapar förutsättningar för att bevara kulturmiljövärden i havet är också en viktig del för att kunna uppnå miljömålet Hav i balans.

Om fornlämningsskydd
Tidigare klassades alla vrak efter fartyg som förlist för minst 100 år sedan som fornminnen. År 2014 ändrades lagen – nu krävs att ett fartyg kan antas ha förlist före år 1850 för att det ska få ett automatiskt fornlämningsskydd. Lagen medförde att ett antal fartygslämningar förlorade sin fornlämningsstatus. Samtidigt ger den nya lagen länsstyrelserna möjligheten att fornlämningsförklara även yngre lämningar om de är särskilt kulturhistoriskt värdefulla.

Länsstyrelsen i Gotlands län har tillsammans med Statens maritima och transporthistoriska museer identifierat tre vrak utanför Gotlands kust som särskilt intressanta. Två av dessa, ångfartyget Princess utanför Östergarn och ångskonerten Vulcan utanför Fårö, undersöktes hösten 2018 och fornlämningsförklarades senare samma år. Marinarkeologernas dokumentation och värdering kommer att ligga till grund när länsstyrelsen ska besluta om även Castlewood ska fornlämningsförklaras.

Ett fornlämningsskydd innebär att det är förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada fartygslämningar.

Kontakt
Mikael Fredholm, intendent och marinarkeolog, Statens maritima och transporthistoriska museer
Telefon: 08-519 558 31
E-post: mikael.fredholm@maritima.se  

Daniel Langhammer, kulturmiljöhandläggare på Länsstyrelsen i Gotlands län
Telefon: 010-223 93 59
E-post: daniel.langhammer@lansstyrelsen.se

Kristoffer Henrysson
Kommunikatör, Sjöhistoriska museet
08-519 549 32
kristoffer.henrysson@smtm.se

Sjöhistoriska museet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) tillsammans med Vasamuseet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet.
Museet är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och arbetar kontinuerligt med hållbar utveckling.