Förstörda fynden vid Boobadet kopplas till historiska kändisar och rysshärjning

Nu har dateringarna av fynden vid Boobadet anlänt från laboratoriet i Köpenhamn. Fynden är från en händelserik period i svensk historia och arkeologerna kan knyta dem till flera historiska personer som bott på Boo gård. Resultaten ska nu sammanställas i en rapport och lämningarna rekonstrueras.

Det var i slutet av april som muddringsarbeten vid Boobadet i Nacka utanför Stockholm stoppades. Anledningen var att delar av ett trävrak och en äldre brygga påträffats i vattnet. Sjöhistoriska museets arkeologer kallades till platsen. Bland annat togs träprover för att kunna datera fynden med hjälp av årsringarna i träet.

Amiral Jakob Bagges brygga från 1500-talet
Brygglämningen som påträffades består av drygt sju meter långa stockar som varit knuttimrade i ändarna. Även stående pålar som spetsats i ena änden kom upp vid muddringarna. Arkeologerna tror att de hört till en längre brygga med trädäck. Dateringen visar att stockarna huggits ned mellan åren 1574–1575.

Jim Hansson, arkeolog på Sjöhistoriska museet, har undersökt fynden från Boobadet:

– Bryggan har med största sannolikhet tillhört amiral Jakob Bagge som bodde på Boo gård under perioden. Troligen har den ingått i en större hamnanläggning. Det var vanligt att stormaktstidens adelsmän anlade påkostade så kallade sjögårdar, berättar Jim.

Bagge var en framträdande person, först i Gustav Vasas krigsmaskin men även under de senare kungarna Erik XIV samt Johan III. Han slog bland annat ned Dackeupproret och stred både till lands som till sjöss. Bagge blev en mycket beryktad fältherre som spred stor oro bland Sveriges dåvarande fiender Ryssland och Danmark. På Boo gård hade Bagge nära till örlogshamnen vid Djurhamn som han även ansvarade för.

Vraket kanske från rysshärjningar 1719
Även dateringen på det påträffade vraket är intressant. Samtliga prover visar att skeppsvirket avverkades 1682, troligen i norra Sverige eller Finland. De räddade fragmenten av skeppet har nu dokumenterats och de visar att skeppet har varit cirka 4 meter brett och minst 12 meter långt.

Arkeologerna konstaterar att skeppet har lagats på flera ställen. Det verkar alltså ha varit i bruk åtskilliga år innan det slutligen hamnade på botten i Boo, troligen i början av 1700-talet. Under den perioden bodde Nicodemus Tessin den yngre på gården och bodde där till sin död 1728. Han var slottsarkitekt och ligger bland annat bakom Stockholm slott.

– Boo gård brändes ned under rysshärjningarna år 1719. Vraket kan ha något med rysshärjningarna att göra. Med tanke på att skeppsvirket kan vara från Finland så kan vi inte utesluta det. Dessutom har forskning visat att viken vid Boo gård var en trolig landstigningsplats för ryssarna under slaget vid Stäket 1719, berättar Jim Hansson.

KONTAKT:
Jim Hansson, arkeologienheten
jim.hansson@maritima.se
08-519 549 22

Ulrika Djerw, informationsavdelningen
ulrika.djerw@maritima.se
08-519 549 35