Om Stockholms våta historia

Om Stockholms våta historia
Om Stockholms våta historia

2010-03-26

Stockholm och vatten hör ihop. Så har det varit sedan staden grundades på medeltiden. Om det handlar avhandlingen och den nyutkomna boken ”Stockholm från sjösidan – marinarkeologiska fynd och miljöer”. Författaren Marcus Hjulhammar är verksam som arkeolog på Sjöhistoriska museet.

Stockholms läge mitt emellan Mälaren och Saltsjön har genom årtusenden använts som en resurs för kommunikation, energiutvinning, försvar och handel. Vattnets närvaro har alltid präglat staden. På torsdagen doktorerade arkeologen Marcus Hjulhammar vid Stockholms universitet med sin avhandling ”Stockholm från Sjösidan”. Den ger värdefull insikt om vilka maritima fornlämningar som finns under vattenytan och vid stränderna i Stockholm – både de som är upptäckta och de som kan komma att påträffas i framtiden.

Marcus Hjulhammars arbete kommer att vara en ovärderlig hjälp för alla som arbetar med kulturmiljövård och stadsplanering i Stockholm. I boken beskriver han ett urval historiska miljöer och verksamheter med koppling till vatten – kvarnar, hamnar, badhus, palats, varv, pålkransen som försvarade staden samt lämningar efter fiske. I Gamla Stan har rester av båthus och notsänken från tidigt 1200-tal hittats – från tiden innan Stockholm ens var en stad.

Roddbåtar – historiens lokaltrafik
En stor del av de marinarkeologiska lämningarna är båtar. De är ofta påträffade som fynd långt upp på land, vid det som för länge sen var en strand eller en kaj. Hittills har ett hundratal båtar och fartyg hittats i centrala Stockholm. I historisk tid var de små båtarna motsvarigheten till vår tids bilar, bussar och tunnelbana.

 – På gamla tavlor av Stockholm ser man alltid stora, pampiga handelsfartyg i förgrunden, men i de arkeologiska fynden hittar vi oftare de små roddbåtarna som användes för transporter av människor, varor eller sopor inom staden och som hörde till det vardagliga stadslivet, säger Marcus Hjulhammar.

 Kunskaper om landhöjning och äldre tiders strandlinjer är till hjälp vid dateringen av fynden men ibland kan det vara svårt för arkeologerna att bena ut tidslinjerna eftersom stadens stränder ständigt flyttats genom att man fyllt ut vattnet med jord och sopor – allt för att den växande staden krävt mer mark.

 – Som tur är finns det detaljerade arkivuppgifter om vad som har gjorts längs kajerna, åtminstone från 1700-talet och framåt. Ofta står det exakt hur många hästtransporter som krävdes och varifrån utfyllnadsmassorna hämtades, berättar Marcus Hjulhammar.

Den 6 april håller Marcus Hjulhammar föredrag om sin forskning och om nya fynd från Stockholms undre värld på Sjöhistoriska museet, kl 18.30. Avhandlingen ”Stockholm från Sjösidan – arkeologiska fynd och miljöer” är utgiven av Stockholmia förlag.

KONTAKT:
Marcus Hjulhammar, arkeologienheten
marcus.hjulhammar@maritima.se
Tfn: 08-519 549 92

Ulrika Djerw, informationsavdelningen
ulrika.djerw@maritima.se
Tfn: 08-519 549 35