Berättelsen om fyrmastbarken HERZOGIN CECILIE – skeppet som ville flyga – är ett försök att begripa det obegripliga 1930-talet. Året är 1936. Fred härskar på jorden, depressionen är undanträngd. Hjulen rullar, Berlin-olympiaden skall strax invigas.
Ute på de stora haven seglar ännu de stora vindskeppen. Varje år deltar barkarna – dussinet fullt – i den årliga vetekappseglingen från Australien till Europa. Seglen, det vackraste som finns, driver fartygen, hemlängtan drar i besättningens sinne. Främst, vackrast och snabbast är årets vinnare HERZOGIN CECILIE. Hon för den blåvita finska flaggan med oslagbara 86 dygn runt Kap Horn till Falmouth. Orden lyder: Gå till London, lossa lasten, segla hem till Mariehamn.
Några timmar efter det beskedet strandar den vackra fyrmastbarken vid Devons klippor. Det än idag oförklarliga, onödiga haveriet bildar den symboliska slutakten till en tusenårig epok - handelssjöfarten med råsegeltacklade skepp.
I händelsernas dramatiska centrum, mitt ibland HERZOGINS 29 besättningsmän, arbetar en ung engelsk kvinna, Pamela Bourne Eriksson. Pamela var journalist och författare och hade varit passagerare på hemresan från Australien 1934. 1935 gifte hon sig med Sven Eriksson, kaptenen på HERZOGIN CECILIE. Hon var nu även med på denna resa. Pamela skrev senare boken ”Hertiginnans sista resa”
Det är med denna bok som bakgrund som Dan Weissenberg har skrivit sin bok. För att få fram material har han bland annat haft långa samtal med Pamelas dotter, som även ställt familjens fotoalbum till förfogande.
Om sin metod skriver författaren i sitt tack … ”Jag vill med tydlig och hörbar röst framhålla, att resultatet inte är en faktabok, heller ingen dokumentär skildring, utan en berättelse, ett mellanting mellan fiktion och fakta. Jag har haft ambitionen att låta de medverkande – främst Pamela själv – berätta om Hertiginnans sista resa, och med hjälp av originaltexter försökt sammanställa en – i vissa delar – dokumenterbar skildring av HERZOGINS storhet och öde. … Min metod har således blivit att med de medlevandes egna ord åstadkomma en trovärdig, sannolik berättelse så långt det varit möjligt”.
En fråga som länge var obesvarad var fartygets loggbok fanns. Det visade sig att den legat på Ålands sjöfartsmuseum, i museichefens låsta skrivbordslåda, fram till någon gång på 1970-talet. Pamela kände inte till den när hon skrev sin bok. Författaren har nu försökt att med anteckningarna i loggboken finna ett svar på varför fartyget grundstötte natten till den 25 april 1936.
Det är alltså 75 år sedan händelsen inträffade och även om man redan har läst Pamelas bok, så skadar det inte att förnya kunskapen om detta berömda åländska segelfartyg.
En av bokens stora tillgångar är bildmaterialet. De privata bilderna från familjens album är, just ofta ”privata”. Bilderna tagna av Alan Villiers (Maritime Museum, London) är också av högsta klass.
Sammanställt av: Inga-Lill Ankarberg, Bibliotekarie, Sjöhistoriska museet
Om boken:
Weissenberg, Dan: Herzogin Cecile - skeppet som ville flyga.
Litorale, Helsingfors, 2011. 278 s. : ill. ISBN 978-952-5045-44-4