CARL-JOHAN HOLM, PROJEKTLEDARE: [glad och fartfylld countrymusik spelas, det står ”SJÖHISTORISKA” med röda bokstäver mot en svart bakgrund, två spårvagnar korsar varandra på en bro i solnedgången, det står ”FÄRJAN 4, REPARATION AV ÅNGPANNAN, KLAR 2020, inzoomning av en hamn, med texten ”GOTENIUS VARV”, videon övergår till Carl Johansson, projektledare, som står mot en trävägg, inuti en båt, bredvid honom hänger en livboj där det står ”GÖTEBORG”] Ja, vi firade 100-årsjubelium, det gjorde vi för båtens skull och vi själva firade veckorna innan att vi var färdiga med arbetet. Och det är klart, det är rätt kul, det är lite grann som det var på jobbet att när det är färdigt och huset är klart och: ”Ja, det löste sig. Då är det ett nytt problem bara, det är bara att börja flytta till nästa bygge”, så att det … men det blir ju inte denna gången, men visst är det så, att det känns ju alltid lite bra när sånt här är färdigt. Det är ju så. [Carl-Johan Holm tänder eldstaden i ångpannan, i ett rum med dämpad belysning] Det är så förbaskat … [skrattar] vänta lite, det är sånt förbaskat tvärdrag. Jag klarade mig med en tändsticka.

REPORTER:                 Jaha, så du hade ved inne redan, ja?

CARL-JOHAN HOLM, PROJEKTLEDARE: Ja, jag och Bengt hade lagt in lite grann ser du.

REPORTER:                 Okej.

JAN OLOFSSON, TEKNISKT ANSVARIG: Nu så, nu blir det action. [svartvit film av en tutande ångbåt som passerar i en hamn] Ja, jag firade tillverkning som byggdes på [utzoomning av en svartvit bild på en ångbåt] Motala Verkstad, och levererades 1920 och … [utzoomning av en svartvit bild på människor som köar till att få stiga på en ångbåt] i oktober. Så att vi har precis firat 100-årsjubileum här nu, [en svartvit film på två män som ror i en eka i hamnen] så att … och beställdes av hamnstyrelsen här i Göteborg. Och gick i trafik i [inzoomning av en karta över Göta Älv, som sedan panorerar till hamnen mellan Residensbron och Götaverken] större delen av sin, ja, vad ska man säga, verksamma tid här i hamnen, mellan Residensbron och Götaverken. Och sen har hon också varit reservfärja. Och sen lades hon upp i början på 1970-talet och sen visste man inte riktigt vad man skulle göra med henne från hamnens sida, [utzoomning av en svartvit bild på en man i glasögon och hatt, tullöverinspektör Sven Hugo Bengtsson] utan … och då fanns det en eldsjäl här i Sällskapet Ångbåten som i sin barndom hade varit med och kört och fick … kände maskinist och då tog ett initiativ att vi skulle rädda henne och så blev det då, 1973.

[inzoomning av en svartvit bild på hamnen, i vilken det åker en ångbåt med texten ”FÄRJAN 4”. Så från 1973 och framöver så har [panorering över en svartvit bild på Färjan 4, fast i en annan vinkel] drift och underhåll skötts av Sällskapet Ångbåten, men själva färjan ägs av Stiftelsen Styrelsen för [utzoomning av en bild på Färjan 4] Göteborgs Sjöfartsmuseum. Det är den formella ägaren och det är det största objektet i deras samling, så att vi driver henne och har ett avtal då med stiftelsen om att hålla henne i trafikdugligt skick.

[bilden övergår till Jan Olofsson, tekniskt ansvarig] Jag heter Jan Olofsson och jag har varit med i Sällskapet Ångbåten sen 1971 och då började jag som eldare en gång i tiden. Sen har jag hållit på med Ångpannor professionellt efter det fram tills nu. [Jan Olofsson står upp och flyttar på papper vid ett skrivbord, han sätter sig sedan ner och slår upp datorn] Och när det gäller färjan så har jag varit den som har hållit ihop den, de tekniska bitarna. Mest jobb har jag lagt ner där, mest arbete har jag lagt ner innan vi kom till att påbörja [inzoomad video på när Jan Olofsson bläddrar i en pärm] själva reparationsarbetet. Så jag har hållit på med tekniska utredningar, beräkningar, jag har skrivit specifikationer för både reparationer och för nya pannor. [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Själva pannläckan inträffade i början på oktober 2016, så sen dess har vi alltså varit ur drift då. Och vi kom nu i drift här i början på oktober då, 2020, så att det är fyra år som inte har … som vi inte har haft henne under ånga. [inzoomning på en bild av ett eldrör på ångpannan] Vi upptäckte att det kom vatt… rann vattnet ut ur eldröret på pannan och att det inte fanns något vatten i vattenståndsglaset.

[videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Så då förstod vi att det var en läcka och vad gör man då i det läget? Ja, det var inte så lätt att komma … vi förstod att det kom … vi kunde se att det kom inifrån, inte själva eldröret, utan det kom inifrån flamugnen. [inzoomning av en ritning på flamugnen] Och det är inte så lätt att komma in där, så att vi tog en … försökte att filma med hjälp utav en videokamera och vi kunde konstatera då … vi såg att det rann vatten uppifrån flamugnstaket helt enkelt. [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Och det var väl vad vi kunde konstatera, och sen så ringde vi till kontrollorganet och sa att: ”Nu har vi en läcka här, så ni kan väl komma hit och titta.” [video på ett papper med texten ”Färjan 4 – Läcka i flamugnstak 2016-10-01”] Så då fick vi en första uppfattning om vad som behövde bytas och baserat på den. Så skickade vi då ut en [bladet vänds till ett papper med texten ”Färjan 4 – Skador”] reparationsspecifikation. Så vi skickade ut till tre stycken [bladet vänds till ett papper med texten ”Färjan 4 – Skador, Gropfrätor (pittings) i botten av mantelplåten”] som vi hade här, som vi kände till då och vi fick inget svar. [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Det var ingen som [video på en hand som pekar på en ritning över vad som kan vara flamugnen] var intresser… fick … vi ringde väl och stötte på, men nej, det var ingen som var intresserad. Det var ingen som var intresserad av att komma och titta en gång, för jag hade beskrivit hur skadorna såg ut då, gammal panna och så vidare. Så där stod vi, [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] men samtidigt så skrev vi då en specifikation också för att ha en ny panna och då en nitad panna, och det visade sig att det skulle väl kanske kunna gå att få en nitad panna. [utzoomning av en bild på tre män inuti en ångbåt] För vår huvudfilosofi har varit att försöka bevara [inzoomning av vad som kan vara två manometrar i mässing] det som finns, så mycket som möjligt.

Skulle vi behöva byta panna, så skulle panna … [utzoomning av en bild på maskinrummets interiör] maskinrummets interiör behållas, så att … det är som man säger, sotskåp och eldstadslucka och askugnsluckor och så vidare, [video panorerar över ett maskinrum] det ska vara desamma. Och då fick vi … då kunde vi börja att bygga upp en budgetkalkyl också för vad det skulle komma att kosta, för att sen börja söka pengar. [video panorerar över ångpannans eldstad] Vi hade varit i kontakt med vår ägare då, Stiftelsen Styrelsen för Göteborgs Sjöfartsmuseum, [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] och de konstaterade att: ”Nej, vi har inga pengar till det här.” [video från en brygga i hamnen, framför Färjan 4] Vi hade också sagt det, att: ”Vi påbörjar inte arbetet ombord förrän att vi har en finansiering som fungerar.” [video panorerar över insidan på färjan] Skulle det vara så att vi börjar riva innan och inte får någon finansiering … [video panorerar över Färjan 4] ja, då kommer vi att ligga med ett fartyg som är … inte går att visa, det är inget museiföremål, utan det är uppöppnat överallt och så vidare. [video panorerar över en vägg med informationstext om Färjan 4] Då sa jag att: ”Nej, vi ska ha allting klart innan vi sätter i gång.”

[videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Vad vi gjorde på vårkanten, det var att vi tog ut materialprov från [video där någon pekar på materialprov från pannan som ligger i gräs, omgiven av växtlighet till vänster, och vita säckar till höger] pannan, olika delar på pannan. Vi tog ut från manteln, mantelplåten, vi tog ut från bakgaveln och vi tog ut från flamugnstaket. För att se: ”Är det svetsbart det här, om vi är tvungna att göra vissa ingrepp för att öppna upp pannan, för att komma åt flamugnstaket?” Så det gjorde vi, så att då … vi skickade det på analys [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] och det var rätt intressant att kunna jämföra styrkan i materialet också, jämföra sträckgräns och brottgräns och töjning i materialet, jämfört med det som vi visste fanns. Det hade vi … det fanns på den ursprungliga pannritningen, där fanns brottgränsen angiven tillsammans med hållfastighetsberäkningar. [video på pannritningen, där någon pekar vid sidan om, på vad som kan vara hållfastighetsberäkningar] Vi kunde då konstatera att det var sådan kvalitet i plåten så att det skulle kunna gå att svetsa i den. Det gjorde att vi var rätt säkra på att det här skulle funka då även om vi börjar reparera pannan. [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Så det var bra att veta det, i alla fall att … och då kan man säga att det var väldigt intressant att göra de här proverna och se och jämföra med mer moderna material, för de är inte riktigt samma.. Man kan konstatera att de ångpannmaterial som fanns 1920 var betydligt … väldigt flexibla material och det är det som gör att de här pannorna [inzoomning av en svartvit bild på två pannor, med en man som står framför dem] fortfarande lever. Man får inte så mycket sprickor i dem, de är flexibla, de tål en hel del stryk.

[video panorerar över en utskuren del av ett flamugnstak] Ja, här framför oss så ser vi en utskuren del av det gamla flamugnstaket och man ser att det är rätt mycket gropfräter i den och från början, så var godstjockleken tolv millimeter och vi är nere i cirka sju här nu, så att … när vi bytte. Vi satte tillbaka tolv millimeter. [video på nitväxel] Det här är en del av nitväxeln till … mellan flamugnstak och den bakre flamugnsväggen och den … vi ombads att skära ut ett antal sådana här snitt där man ser väx... den man ser niten och plåtarna. Och det var kontrollorganet som ville vi skulle skära ut för man var intresserade att se om det fanns några korrosionsskador mellan nit och plåt. [inzoomning av en bild på en helt intakt nitväxel] Men de här är ju helt intakta, det är ju ingen som helst korrosion, vad vi kan se, mellan nit och plåtar.

[det blir svart, varefter kameran zoomar på en blå bakgrund med guldiga polletter] Så sökte vi pengar igen, [inzoomning av en bild på händer som håller i ett föremål ur maskinrummets interiör] men då fick vi ingen tilldelning det året och då hängde vi lite grann med huvudena här, för att då visste vi inte riktigt hur vi skulle komma vidare. [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Men på höstkanten så var det någon som var inne och tittade på en hemsida till en … något pannbolag här i Sverige. [det blir svart, varefter kameran panorerar över VEÅ:s hemsida där man ser en bild på någon i visir och blå dräkt med texten ”VEÅ”] Vi fick kontakt med dem och frågade var de … om de var intresserade av … jo, det skulle de nog kanske vara: ”Vi kan komma och titta ...”, sa de, ”... så får vi se om vi kan lämna ett anbud på det.” [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Sen väntade vi, se om vi fick … om vi skulle få några pengar och den här gången fick vi pengar som täckte en reparation [panorering över en artikel, med en bild på Färjan 4 och texten ”Miljonstöd till historiska fartyg”] och då kunde vi gå i gång och låta VEÅ göra det tekniska underlaget. [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Det drog ut, så att vi kom in på hösten 2019 då. Så då fick vi ett KKI, ett underlag till KKI, som vi skickade till kontrollorganet. [video från insidan av Färjan 4, vid båtens ratt] Då var vi framme att vi skulle kunna börja trycka på knappen här då, så att … och då hade vi ett nytt möte med vår ägare. Och då … [video från insidan av Färjan 4] formellt sett så var det de som skulle lägga beställningen, då gällde det att snabbt få fram en offert till vår ägare då, från VEÅ, till ett styrelsemöte de skulle ha [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] i början på december 2019. Så det lyckades vi med i alla fall och då klubbade ägaren att: ”Nu kör vi.”

[svartvit video på Färjan 4 som åker i hamnen, varefter videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Vi gjorde en del förberedande arbeten också, kan vi säga, vi tog ut … det fanns lite kol kvar i kolboxarna, vi var tvungna att öppna upp kolboxskotten för att de skulle kunna komma åt på sidorna om pannan och vi var tvungna att öppna upp ett skott intill förpiken också. [utzoomning av en bild på en kvinna som står och tittar in i ångpannans eldstad] Så att de skulle kunna jobba därifrån för att det var på bakgaveln som man var tvungen att öppna upp då, för att komma åt det här, de skadade delarna då. [inzoomning av en ritning över flamugnen] Man skulle alltså byta flamugnstaket, flamugnssidorna och en bit på flamugnens bakgavel. [inzoomning av en annan ritning över flamugnen] Ungefär 300, 400 millimeter ner. Och då fanns det en nitväxel mellan flamugnstaket och bakgaveln [panorering över en bild på en del av flamugnen] och den ville vi ha nitad. Och den delen måste smidas då, [inzoomning av en bild på en person som smider] så att då var man tvungna att använda … ta ut den gamla skadade delen och [panorering över en bild på en del av flamugnen, med två smideshammare på sig] använda den som mall för att kunna smida den nya bakflamugnsgaveln.

[video på män som svetsar i en del av flamugnen] VEÅ var här [inzoomning av en bild på en flamugnsdel] och började [inzoomningar, utzoomningar och panoreringar över olika bilder på flamugnsdelar] svetsa in de nya delarna och det passade perfekt, riktigt roligt att se. Man var väldigt noga när det gäller att svetsa, så att man inte skulle få för höga temperaturer för då är … då finns det risk för att det blir [inzoomning på en bild av en person i blå dräkt som står och svetsar] sprickbildning i det gamla materialet. [panorering över en bild där en man svetsar] Efter att man hade provtryckt och fått den godkänd då, [inzoomningar, utzoomningar och panoreringar på olika bilder av flamugnsdelar] det är provtryckt av kontrollorganet, [inzoomning av en bild på en man som står på ett golv, med ett fyrkantigt hål för utrymmet där en orange panna ligger] så började vi isolera pannan. Jag är f… [inzoomningar, utzoomningar och panoreringar över olika bilder på pannan] vi har inte eldat någonting i pannan och det var ett återställningsarbete också, vi var tvungna att mura upp en eldbrygga inne i flamugnen och vi skulle lägga tillbaka rosterna och vi skulle [bild på en man i reflexjacka, som lutar sig med armen mot ångpannan] sätta tillbaka eldstadsluckor [inzoomning av en bild på ångpannan] och den delen också. [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Och sen var nästa steg, det var att vi skulle få färjan godkänd av Transportstyrelsen för trafik också, det skedde i september om jag inte kommer ihåg fel. [video på Färjan 4:s skorsten] Ja, och sen när vi närmade oss, att vi visste att: ”Nu skulle vi kunna köra”, då målades färjan upp och då började vi uppepå skorstenstoppen [video på en mindre skorsten med röd insida] och så målade vi oss neråt.

Kostnaden för själva reparationen blev [video på grön ratt inuti ångbåten] cirka 1,2 miljoner. [utzoomning av en bild på Färjan 4] Vi har fått ungefär 1,2 miljoner av Riksantikvarieämbetet, vi har fått 300 000 från Statens maritima museer och vi har fått 100 000 från Gustaf VI Adolfs minnesfond. [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Och sen har även … finns det pengar då även till … från sällskapets medlemmar som har bidragit med 55 000 kronor. [det blir svart, varefter det sker en inzoomning på Jan Olofsson medan han sitter och bläddrar i en pärm] Processen har ju varit lite … har ju kanske varit längre, men det … hade vi haft finansiella medel att kunna göra [video zoomar in på ett papper med texten ”Färjan 4 – Skador, Områden i flamugn med för liten godstjocklek (från reparationsförfrågan)”] åtgärderna, så att säga, byta panna, så hade det varit gjort betydligt snabbare. [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] Men man kan väl säga det att när vi nu reparerade, så reparerade vi ju pannan när den var ombord [video panorerar över Färjan 4] vilket ga… blev betydligt mindre arbete för oss jämfört med om vi skulle lyft iland pannan. Då hade vi fått … ja, plocka bort skorsten, plocka bort maskin- och pannkapp och vi skulle varit tvungna att öppna upp i taket och lyfta ur pannan. Det hade varit en [inzoomad video panorerar över texten ”FÄRJAN 4” på ångbåten] betydligt större process än att vi nu kunde reparera den när hon var ombord. Man kan väl konstatera att [inzoomning av svartvit bild på Färjan 4 i hamnen] det är inte så lätt att göra en livslängsbedömning på en panna som är 100 år, [utzoomning av en bild på en man som står och skyfflar in kol i eldstaden] utan man kan väl konstatera att man får göra det varje år egentligen.

[panorering över en bild där en man i blå dräkt står vid ångpannan] Men uppskattningsvis, så … [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] eftersom jag är konservativ, så säger jag att det lär väl dröja fem, tio år i alla fall, innan vi är tvungna att göra någonting. Men att säga att pannan håller i 100 år, det … [skrattar] det är också väldigt beroende på att man sköter den på rätt sätt. Att man har rätt [video som zoomar in på kol] vattenkvaliteter och att man … alltså, den typen av drift som vi har på ångbåtar [inzoomning av en bild på en man i röd dräkt som tippar en kolfylld skottkärra framåt inuti en ångbåt, varpå kolen faller på marken] som kör bara helger och att man inte eldar under veckan, utan man cyklar den upp och ner i tryck. [panorering över en bild på Färjan 4] Det är en rätt tuff drift för ångpannan, [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] den mår bäst av att hålla ett jämnt … en jämn temperatur och jämnt tryck. [Jan Olofsson öppnar en trädörr i ångbåten, och plockar ner något föremål från fönstret bredvid dörren] När det gäller pannprojekt, se till att ha med kontrollorganet från början. Att alltid informera dem vad man [video på två män, en man står på bryggan i hamnen, den andra mannen är på ångbåten, och de pratar med varandra] tänker göra och höra med dem. De kan inte tala om vad som skall göras, de kan bara komma och säga att: ”Det där går bra och det där går inte bra”, va. Men ha med dem hela vägen. En framgångsfaktor är väl att vi har … vi har ju varit en grupp här [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] och även om vi inte haft aktiviteter ombord när vi har legat i många år, så har vi försökt … så har vi alltid träffats [video på människor som går på Färjan 4] minst en gång i veckan här.

CARL-JOHAN HOLM, PROJEKTLEDARE:      Ja, vad kan vi ha varit? [video på Carl-Johan, projektledare, som står framför träväggen inuti ångbåten] Sex, sju, kanske till och med åtta, som har varit med. Några, lite mindre och långt perifert då. Några, liksom hela tiden då, va. [video på två män, en står i reflexväst på ångbåten, och den andra står på bryggan, de tittar mot kameran]

Bakgrunden för mig är ju platschef för stora byggen då, så projektlederi är ju standard, det är ju något … tidplaner är liksom också en kolossalstandard, det är något man har levt med hela sitt liv. [videon fortsätter tillbaka till Carl-Johan] Och sen är det ju rätt skönt, och det förstår vi nu, att det är faktiskt en hel del människor i Göteborg som har saknat båten som har kommit ner till kajerna nu när de har kört på lördagarna. Och det har vi inte sett på länge. [videon på Carl-Johan zoomas ut lite grann] Det gäller kanske … den här uppfattar nog de flesta, att det är någon sorts museigrej som är ute och åker, men Bohuslän [inzoomning av en bild på en båt med texten ”BOHUSLÄN” som åker i hamnen, den är full med folk, och flaggor från olika länder vajar i vinden, i kontrast mot en klarblå himmel] som då har gått så många år, hon är betydligt mycket äldre, hon har gått mycket längre i föreningens regi än vad hon gjorde från början då, i Marstrandbolagets regi. [videon fortsätter tillbaka till Carl-Johan] Och det är nog … de flesta har ingen tanke på att det är en liten ideell förening som driver den, utan den … ”Ja, men den har väl alltid gått?”, ”Jo, för allt i världen, det har den väl, men [skrattar] inte i den organisationen.” Och där krävs det ju så mycket folk och det är ju faktiskt väldigt imponerande att vi har kunnat klara det.

JAN OLOFSSON, TEKNISKT ANSVARIG:      [panorering över en svartvit bild på Färjan 4] Vi måste ju ha historien för att förstå var vi är i dag och om Färjan 4 är en tidsdokument [inzoomning av en bild från däcket på Färjan 4] eller en tidskapsel för hur folk transporterades över elden här under långa tider [svartvit video på hamnen] när Göteborg var en stor varvsstad. Och man kan väl säga det att [svartvit video ovanför en färja] färjan har varit en liten k… typ av grundmodell här, [svartvit video på hamnen] vi har ju ombordstigning i båda ändarna. Så bygger man ju färjorna i dag för att det ska vara rationellt. Och det är viktigt att … och även när man tittar på den tekniska utvecklingen, så är det ju viktigt att bevara det gamla, så man ser hur det fungerade [video från insidan av ångbåten, vid ångpannan, där en man öppnar luckan till eldstaden] en gång i tiden. Och det är det som är, så att säga, grunden till den teknik vi har i dag. Och det är också … det, vad ska jag säga, det visar också vilken typ av arbetsmiljö man hade nere i maskin här. Man körde ju väldigt långa pass här, [video panorerar över ångpannan, där någon pekar på dess delar] så att arbetstiden för … ombord när hon gick i trafik, den var 63 timmar i veckan, det är rätt mycket. Vi har kört och vi kör charterturer och vi kör hamnrundturer, [videon fortsätter tillbaka till Jan Olofsson] har vi gjort under årens lopp. Just nu så kör vi någonting på hösten som kallas för stadsvandringar. Det innebär att vi har en guide från stadsmuseet och Sjöfartsmuseet med oss och så tar vi en rundtur i hamnen, och sen går vi iland och så går guiden med exempelvis på Lindholmen och Slottsberget eller ute på Klippans kulturreservat då.

CARL-JOHAN HOLM, PROJEKTLEDARE:      [video på Carl-Johan] Men bröllop är perfekt alltså, det är helt idealiskt. [skrattar] Förutsätt… alla är görglada då, va, och det … då kunde vi ha rätt många, så det kunde ju vara upp till 100 eller något så där, eller 70, 80 i alla fall. Så att det … och så har du … finns det ju en kyrka längre ute vid Älvsborgsbron där, så har vi ju Birgittas kapell. Så där har det ju varit vigsel, det har varit vigsel ombord också i och för sig. Men många har ju varit där nere, och så upp genom hamnen, och så lämna av dem, och så klippa ner lite av björkarna här och hänga lite björkris runt omkring och så vidare. Så det får vi hoppas det blir. Sen har det varit en del företag som har hyrt. [video på folk som är ombord Färjan 4:s däck, varefter Färjan 4 åker i väg] Och alla våra resor är fulltäckta här, och alla är ju väldigt entusiastiska och tycker det är roligt att hon har kommit tillbaka i trafik igen när man pratar med passagerarna. [eftertext i vit text mot en svart bakgrund, i röd text under så står det ”SJÖHISTORISKA”]