SB 726 Makrillgarnbåtar.

En däckad, klinkbyggd båt. Ett båtlag bestod oftast av fyra man plus kanske en pojke. Fiskarna var vid fiskeplatsen vid solnedgången och drev sedan hela natten med näten som började tas in i gryningen. Sedan gällde det att snabbt segla till försäljningsplatsen. Makrill är en fet fisk och ömtålig att förvara.

OB 246 Sjöbodar, brygga, roddbåt, en man, en pojke.

Roligt att Hägg också tecknade barn i de fiskelägen han kom till. Flickor är sällsynta. Inga kvinnor syns till på de teckningar vi har.

OB 223 Fjällbacka.

Fiskare och pojke. Lägg liksom på nästa bild märke till deras kläder. Byxor, vita stickade ylletröjor med ränder, sydväst eller hatt. Väst eller jacka. På nästa bild förekommer också mössor. Sjal runt halsen.  Pojken ror. Se hur Hägg noga studerat hur han ror i fyra olika studier. 

OB 285 Klädesholmen.

Fiskare, en av dem med pojke i knät. Pojkar och en flicka vid en bod. Här tecknade han ändå en flicka. Hon har klänning som slutar strax nedanför knät, förkläde och sjalett. Torkning av fisk.

SB 694 Roddbåt från Orust.

OB 166 Gullholmen.

SB 739 Grebbestad.

1884 hade Grebbestad cirka 800 innevånare. Därifrån utskeppades tusentals med tunnor med spannmål och sill.

SB 743 Bankfiskebåtar.

Dessa båtar kunde ge sig ut på längre färder efter långa och torsk på bankarna i Nordsjön.

OB 221 Fjällbacka.

Här har Hägg förmodligen fascinerats av det mäktiga Vetteberget. Vid bryggan intill de stora magasinen ligger en galeas.

SB 755 Käringön.

OB 247 Ingen plats angiven. Känner någon igen sig?

Sjömilitären Jacob Hägg (1839-1931) var också en skicklig marinmålare och tecknare. Sommaren 1884 vistades han i Bohuslän genom den anställning som han då hade på Sjökarteverket. Hans arbete på verket bestod av att göra sjökort och förtoningar över Sveriges kuster men sin lediga tid ägnade han den här sommaren åt att stöva omkring i västkustens fiskelägen och avbilda miljöer, fiskebåtar och människor. Många av de teckningar han gjorde då har vi i arkivet på Sjöhistoriska museet i original. Hägg har noggrant skrivit årtalet ”1884” på dem och ibland vad de avbildar. Den senaste stora sillperioden i Bohuslän hade då börjat för några år sedan efter sjuttio dåliga år.

I tidningen ”Träbiten” nummer 118 kan du läsa mera om Hägg samt se exempel på teckningar som finns i andra museer och arkiv.   

Länkar:

Se fler av Sjöhistoriska museets Häggsteckningar på Digitaltmuseum.se (extern länk)