Sjöräddningssällskapet 50 år, jubileumsfrimärke avfotograferad (Fo12059A, beskuren).

Frimärken kanske inte är den hetaste hobbyn i dag. Kanhända ligger pappas gamla album och skräpar i någon låda hemma. De flesta samlingar har sorterats och katalogiserats med stor omsorg och entusiasm. Ofta har en speciell kategori valts att samla, på till exempel geografiskt-, tema- eller motivsamlande. Ett sätt att samla är också att variantsamla, där samlare specialiserar sig på bara ett frimärke fast med trycktekniska olikheter. Frimärkena inbringar inte något stort ekonomiskt värde men det finns undantag. Länge var ”Den gula treskillingen” ett av världens dyraste frimärken. Poststämplat i Nya Kopparberg den 13 juli 1857. Idag anses ”British Guiana 1 cent Magenta” vara det högst värderade.

Frimärkssamlande har pågått i princip ända sedan det första frimärket trycktes i mitten av 1800-talet och det finns några trogna filatelister kvar, mestadels äldre herrar. I en av de sista frimärksbutikerna i Stockholm kan man köpa ”fyndpåse” för 300 kr och uppåt. Det är påsar fyllda med ogenomgångna frimärken. Har man tur finns där något av värde eller så hittar man just det märke som fyller den tomma luckan i ens egen samling.

1965 valde Sjöhistoriska museet att presentera filateli med koppling till museets ämnesområde. Utställningen fick namnet Fartyg och frimärken och sammanställdes av amanuensen David Papp. Den öppnade den 15 oktober  och varade över jul och nyåret. Vid tiden lär det ha funnits ca 10000 olika frimärken med fartygsmotiv och utställningen visade 4000 av dem. Det var allt ifrån frimärken som visade hela fartyget till märken där fartyget endast syntes som en liten prick i fjärran. Man var tvungen att titta noga, det mesta var mycket smått.

Överblicksbild av utställningen med uppförstorade frimärksmotiv (Fo24228).

I arkivet har jag hittat en utmärkt bra beskrivning av utställningen skriven av David Papp den 8 mars 1966:

”15.10.1965 – 7.1.1966 pågick utställningen Fartyg och frimärken. Den mötte livligt genomslag hos inte minst den yngre publiken – första veckan utställningen var öppen och under veckoslutet nådde besökssiffrorna rekordnoteringar. Förutom museets egna samlingar bestod Postmuseum och Etnografiska museet med föremål. Postmuseum tilldelade museet en specialstämpel att användas i anledning av utställningen.

Syftet var att visa sambandet frimärke-sjöfart-fartyg, och att väcka intresset för skepp och sjöfart, sådant det avspeglas i frimärket. Ett antal privatsamlingar av frimärken ställdes här till museets förfogande. Bl.a. utställdes en didaktiskt uppbyggd samling frimärken föreställande fartygstyper, från den ursprungliga enstamskanoten fram till atomubåten. Denna samling, utlånad av Jan Edvard Olow, Göteborg, inköptes senare av museet. Kapten Erik Ahlqvist, Stockholm, utställde en större samling av till namnet identifierade fartyg, jämte ett antal samlingspärmar som beskriver fartygens levandehistoria. Kapten Gösta Norén, Stockholm, lånade ut en samling exotiska frimärken, där särskilt de från Tysklands kolonier lyste genom sin skönhet och sällsynthet.

Utställningen vill visa prov på några olika typer av frimärkssamlingar med fartygsmotiv. Med föremål, fartygsmodeller, tavlor och fotografier ur Sjöhistoriska museets, Postmuseets och Etnografiska museets samlingar visas vilket fängslande och ofta direkt samband som finns mellan motiv och frimärke.

Vi har valt ställa ut:

En didaktisk samling, uppställd efter fartygstyper, tillhörig kapten Jan Edvard Olow, Göteborg

En samling som begränsar sig till märken där fartygets identitet kunna bestämmas, tillhörig kapten Erik Ahlqvist, Stockholm

En samling under uppordning, uppställda landsvis, tillhöriga kapten Gösta Norén, Stockholm och civilekonom Bertil Varenius, Lidingö.

I ram visas prov på märken med fartyg, vilkas namn ej kunnat säkert fastslås.

I sex montrar visas några av de viktigaste båttyperna i kronologisk följd, och förstoringar av frimärken med liknande eller identiska fartygsmotiv. Denna historiska snabbexposé kan bara antyda den fängslande utvecklingen och rikedomen på båttyper.

Som exempel på geografiska särpräglade farkoster ses modeller och illustrationer av eskimåernas kajaker och kinesernas djonker och sampaner.

Postbefordran till sjöss illustreras med postjakten Hiorten från 1692, och med Gripsholm (I)-material, bland annat en modell av postexpeditionen ombord på båten. Hiorten är också avbildad i den specialstämpel som museet med anledning av utställningen fått tillstånd att använda.

En monter innehåller material om räddningen av polarforskningsfartyget Antarctics besättning 1903.

Sjökartan, Klas Fleming och Fredrik Henrik af Chapman har ägnats var sitt avsnitt.

Vilken lockelse de klassiska frimärkena med sin fina teknik i framställningen kan utöva visar ett montage med prov ur en privatsamling på över tusentalet utsökta träsnitt som ägaren under 1930- och 1940-talet låtit utföra efter originalfrimärkena.

Det lär ju finnas uppemot 10000 frimärken med avbildade fartyg. Det är en vid skala, från märken där båten upptar hela bilden, ner till sådana där fartyget bara kan urskiljas som en liten prick i ett annat huvudmotiv. Att båtar kan utöva en stor lockelse på frimärkssamlare visar denna utställning, som dessutom belyser vilka möjligheter till samlande efter eget huvud och egna metoder finns.”

Amphion som frimärke

Som symbol för utställningen valdes Amphions akterspegel. Samma motiv hade redan utnyttjats som frimärksmotiv för ett 40 öres frimärke från 1944 års flottserie ”Svenska flottan” tecknad av Olle Hjortzberg och graverad av Sven Ewert. Kopplingen mellan frimärket och Amphions akterspegel som fortfarande finns som fonddekoration i minneshallen var perfekt.

Förslag till utställningsaffisch av David Papp och den slutliga utställningsaffischen. 

I texten nämns en av Postverket beviljad specialstämpel till utställningen. Denna stämpel, föreställande postjakten Hiorten användes i museet under utställningsperioden och en särskild brevlåda fanns uppställd i entrén.

Skiss till specialstämpel och färdigt resultat.

Skiss på brevlåda till entrén.

Det finns tyvärr inte några fotografier föreställande utställningsmontrarna. Däremot finns det flertalet skisser i arkivet och troligen blev resultatet ungefär som man tänkt sig. Utställningsbudgeten bestående av material, inbjudningskort, tjänster och övertid för personal med mera gick på 2822 kr. Idag motsvarar det 31496 kr, en mycket billig utställningsproduktion i dagens mått mätt.

Planskiss för utställningen i Runda rummet även kallat Kupolrummet, liksom skiss till monter för entrén.

Skiss till monter " Primitiva farkoster".

Börja samla – bli filatelist

Frimärkssamlandet, filatelin, kan se ut på oändligt många sätt. Trender kommer och går. När frimärken ligger i mängder på loppisar känns de inte speciellt unika. Idag ser vi dem som dussinvara och ofta kastar vi gamla album vi fått eller ärvt av någon släkting eller vän. Men med tiden kommer de bli färre och med det kanske desto mer attraktiva. Förhållandet mellan tillgång och efterfrågan brukar vanligtvis ge mer exklusivitet vid mindre kvantiteter.

Vill du bli inspirerad till filateli, titta gärna in på någon artikel hos Nordisk Filateli, se länk nedan. Där kan du läsa artiklar om frimärken med rubriker som ”Med blod i blicken” frimärkstema med Vampyrer eller ”Vild västern – en mytomspunnen era” härlig märken från en glorifierad era. Eller varför inte börja leta efter frimärken med fartyg?

Länkar:

Artiklar hos Artikelarkiv - Nordisk Filateli (extern webbplats)