Jag fick en fråga för ett tag sedan om hur skeppen såg ut i Östersjön under medeltiden. Det var en författare som frågade och som författare vill man förstås skildra tid och miljö på riktigt vis.

Samtidigt som jag författade ihop mitt svar tänkte jag att det här skulle jag ju kunna berätta om helt kort i en blogg. För den som vill veta mer finns det mycket läsning bara här på internet, så googla på om du blir biten! Men här kommer först helt kort om ett par båttyper under medeltiden i Östersjöns farvatten.

Modell av enmastad kogg byggd av Victor Carlson Gökalund på 1930-talet. Höga kastell i för och akter. Skeppsbåt på släp. S 3613

Genast tänker man förstås på koggar. De var de vanligaste handelsfartygen under medeltiden. I och med att handelsförbundet Hansan bildades under 1100-talet spred sig också de tyska koggarna till hela östersjöområdet. Koggarna revolutionerade handelssjöfarten med sin stabilitet och lastkapacitet. Med Hansan, koggarna och den ökande handeln grundlades många nya orter längs kusterna.

Den typiska koggen var enmastad och flatbottnad och kunde ta mycket mer last än vad till exempel vikingatidens handelsskepp knarren kunde ta. (Det har funnits många skeppstyper genom historien, svåra att hålla isär, men ganska roliga namn har det alla.) Med tiden byggdes koggarna allt större och utrustades med både två och tre master.

Modell av tremastad kogg från 1400-talet. Okänd modellbyggare, gåva till museet 1931. S 1619

Med koggarna kom också den nya tekniken kravell till oss, det vill säga då bordsplankorna läggs dikt an varandra så skrovsidan blir slät. De vikingatida långskeppen och andra nordiska båtbyggen var klinkbyggda, alltså med brädorna liggandes omlott. Så som vi fortfarande gärna bygger våra båtar här alltså.

Koggen har ett ganska speciellt utseende, man känner igen dem från sigill och äldre bilder. De har en typisk uppbyggnad både bak och fram med en plattform.

Marinmålaren och amiralen Jacob Häggs teckning från 1907 av en kogg. Sjöhistoriska museets arkiv, OB 232.

I samlingarna har vi en avbildad kyrkmålning. Den målades av i akvarell av C Hellström okänt år, men det intressanta är att kyrkmålningen är utförd på 1400-talet och alltså avbildar ett samtida skepp. Målningen finns i Hargs kyrka i Uppland och föreställer Sankta Ursula ombord på en kogg. Sankta Ursula är ett romersk-katolskt som troligen levde på 300-talet. Ursula ville inte gifta sig med den utsedde hedniske hunnerhövdningen hon var trolovad med, så hon flydde och tillbringade tre år med en flotta som bestod av elva skepp som vart och ett hade ett följe på tusen jungfrur.  Den typiska 1400-talsskeppet ska alltså här spegla 300-talet, lite roligt.

Kopia av kyrkmålning från 1400-talet. Sankta Ursula ombord på en kogg. O 09505

Under senare delen av medeltiden kom även holken, en spansk och portugisisk skeppstyp som var större än koggen och kunde lasta än mer. Den tar över och blir vanligare än koggen.

Modell av holk i samlingarna. Modellen är över 1 meter lång och är byggd av R Weerner. Gåva till museet 1935. S 3092

Så sent som 2017 hittade vi ett spännande vrak i svenska vatten som kan vara en holk. Vraket kallas för Osmundvraket och är från 1500-talet. Våra marinarkeologer har undersökt vraket i omgångar, liksom fotat och filmat där för att så småningom få ihop en fin 3D bild av vraket. Vetenskapens värld har sänt från dykningarna och vraket har blivit väldigt uppmärksammat främst för de många tunnor med ”osmundare” (råjärn, handelsvara) man funnit ombord och som fram till nu varit ett ovanligt fynd.

Under senare delen av utvecklade Spanien och Portugal även de än större karackerna och kravellerna. Nu är vi i slutet av 1400-talet och om ni ser Christoffer Columbus kända Santa Maria framför er så vet ni hur en karack ser ut.  

Teckning av Jacob Hägg. Originalteckning till "Lärobok i sjömanskap" utarbetad af Vilhelm Linder med illustrationerav J. Hägg, SB 1434

Samtliga modeller av medeltida skepp som du sett i denna blogg är utställda i museets utställning Shipping & Shopping. Just nu håller vi ju stängt på grund av pandemin, men välkomna att kika närmare på modellerna när museet öppnar igen!

Länkar:

Läs mer om Osmundvraket här

https://www.vrakmuseum.se/vrak-och-lamningar/skeppsvrak/osmundvraket (extern webbplats)