Samlarna - Sjöhistoriskas blogg

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

Pärlfiske i Lagan

En period varje sommar tillbringar jag i ett sommarhus i Laholmsbukten. Där badar vi i Kattegatt och strosar barfota på snäckskal längs stranden. Närmaste stad är lilla vackra Laholm som är väl värt ett stopp om man har vägarna förbi. Här på Stortorget finns Lagafontänen, en gång finansierad av en laxfiskare i Lagan, Frans Bylander. Det var 1933 och skulptören var John Lundqvist. 

7 juli fontän.jpg

En pojke med lax, en av tre skulpturer i Lagafontänen på Stortorget i Laholm. I bakgrunden Laholms rådhus. Fotad 7 juli 2021 av mig.

7-juli-pärlfiskare.jpg

I sommarhuset hittar jag några bilder från trakten. Det är lösa blad och jag vet inte varifrån de härstammar, någon bok kanske. På en bild hänger två unga män över relingarna på sina ekor med vattenkikare. ”Laholm när seklet var ungt. Pärlfiskare i Lagan.” lyder texten nedan bilden och jag blev nyfiken. Pärlfiske förknippar jag i första hand med Söderhavet, eller Stilla havet säger man väl idag. Men jag känner ju lite vagt till att pärlfiske även hör till svenskt kulturarv, även om vi inte utmärkt oss i världen. Jag hittar bilden på Digitaltmuseum.se. Den tillhör Hallands konstmuseum och fotograf är en Otto Nilsson.

Männen på bilden tittar efter flodpärlmusslor (Margaritfera margaritifera, ”pärlbärare”). De lever halvt eller helt nedgrävda i sandbotten vid friskt strömmande vatten, en bra lådkikare behövs definitivt! Liksom en flera meter lång tång att greppa musslorna med.

Musslan andas in vatten för att äta de organiska partiklar som följer med in. Om det dessutom smiter in något litet korn sand eller annat oorganiskt kan det bli kvar och börja kapslas in i pärlemor. En försvarsmekanism hos musslan för att den främmande partikeln inte ska skada den helt enkelt. Musslor kan bli riktigt gamla, över 200 år. Det är bara de som är över 20 år som kan bära ett pärlämne. För att pärlan ska få en ärtstorlek kräv ytterligare cirka 20 år. Många pärlor öppnades, blott en liten del innehöll pärlor och endast en på tusen en pärla som ”var något att ha”. Inte konstigt att flodpärlmusslan som fiskats från 1700-talet blev utrotningshotad och att fisket senare förbjöds.

18 augusti T014034.jpg

En annan bild hos Hallands Konstmuseum visar en pärlfiskare som ser rätt utmattad ut i sin eka full av oöppnade musslor, medan öppnade ligger i vattnet runt om båten (T014034)

I Laholm byggdes ett kraftverk i Lagan 1932. Det redan utarmade musselbeståndet pga. fisket minskade än mer då kraftverket ändrade miljön och förutsättningarna för musslornas fortlevnad. För att inte flodpärlmusslan skulle utrotas helt förbjöds detta fiske i Lagan 1961, i hela Sverige fridlystes den först 1994.

Bilden överst är odaterad, men ”när seklet var ungt” kanske kan vara runt åt 1911 då man fiskade pärlor för runt 30,000 kronor i Lagan. Det motsvarar ungefär 560,000 kronor idag. I ärvda smycken kan det idag finnas ”lagapärlor”, vackra och sällsamma.

7-juli-Lagan.jpg

Ån Lagan rinner förbi Laholm. Tre laxfiskare, varav en trött. Fotad 7 juli 2021 av mig.

Ån Lagan rinner från småländska höglandet och ut vid Lagaoset i Laholmsbukten, en sträcka på drygt 23 mil. Det är vattenvägen förbi Laholm och den är mest känd för sitt laxfiske som behöver en helt egen blogg!