I år, 2022, firar Marinen 500 år (och om det kommer en blogg i juni) vilket även Sjöhistoriska museet kommer att uppmärksamma. Att Sjöhistoriska museet också är ett museum för vår örlogshistoria kan ju vara värt att påminna om.

Vid ett sammanträde i KÖMS, Kungliga Örlogsmannasällskapet, år 1880 höll ledamoten O E G Norrbohm ett föredrag ”om att söka åvägabringa ett Marinmuseum”. Örlogsmannasällskapet ansåg saken var behjärtansvärd men att det inte var rätt tillfälle att hos Kunglig Majestät be om något anslag för ändamålet.

Men modeller och föremål att ställa ut fanns redan då. År 1752 kom ett kungligt brev som angav att ”Modellkammare” skulle inrättas på Flottans stationer. I Karlskrona bildades i princip två modellkammaren, en skeppsmodellkammare och en artillerimodellkammare. Det är från dessa båda modellkammare som dagens Marinmuseum härrör.

Bara 17 år efter ledamoten Norrbohms föredrag i KÖMS kom den första större örlogsutställningen där allmänheten kunde se delar av Flottans samlingar, på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897.

”Flottans utställning utgör grupp 24 i åttonde sektionen af allmänna konst- och industriutställningen. Utställningen är så väl historisk som modern samt är anordnad dels i land i södra afdelningen af en gemensamt för arméen och flottan uppförd utställningsbyggnad, dels genom i vattenområdet nära därintill förlagda fartyg och båtar.”

Så inleds texten till ”Katalog öfver Flottans utställning …”. Kung Oscar II firade 25 år på tronen och i samband med detta byggdes ett helt utställningsområde på Djurgården/Galärvarvet i Stockholm. Här kunde man betala entré och se det senaste inom maskinteknik, gruvindustri, åka elektrisk hiss och mycket annat. Och här fanns Flottans och Arméns utställningar inrymda i ett av galärskjulen från 1740-talet. Kommissarie för utställningen var kommendören Justus C Osterman, biträdd av kommendörkaptenen och marinmålaren Herman af Sillén och amiralen och likaledes marinmålaren Jacob Hägg. Från modellkamrarna i Karlskrona och Stockholm hämtades unika modeller, galjonsfigurer och föremål som renoverades och iordningställdes för utställningen. Här framträder Jacob Hägg, inte bara som marinmålare och sjöhistoriker utan som den som verkar ha ansvarat för renoveringen av modellerna. Ur förråden kunde man även ta fram akterspegeln från Gustaf IIIs chefsfartyg, skonerten Amphion.

En av de få bilderna inifrån Flottans paviljong. Uppe på väggen till höger sitter galjonsbilden från fregatten Galathea, sjösatt 1785. Den återfinns idag på Marinmuseum. Nedanför den, i montern till höger står troligen modellen av torpedbåten Bygve sjösatt 1887 och innanför den möjligen Blixt. Till vänster skymtar Amphions akterspegel. Fotograf: okänd. Stadsmuseet i Stockholm (D306)

De flesta modeller och föremål som ställdes ut går att identifiera och finns idag i Sjöhistoriskas eller Marinmuseums samlingar.

Katalogtext 1897; ”17 Modell af galer.
Modellen är af det tjugutal fartyg af denna cert, som år 1749 efter Chapmans konstruktion byggdes vid olika varf i Sverige.”
Modellen heter Ö 12 i museets samlingar.

Katalogtext 1897; 26. Modell af kanonjoll.
Modellen är af en af de i slutet af 1700-talet af Chapman konstruerade och 1788 byggda kanonjollar med 18 pund. kanon.”
Sjöhistoriskas samlingar Ö 56.

Katalog 1897; 36. Modell af 1:a klass torpedbåten Gondul.
Byggd vid flottans varf i Karlskrona år 1893.”
Sjöhistoriskas samlingar Ö 124.

Katalog 1897;
”35. Modell af 1:a klass pansarbåten Oden.
Byggd af Bergsunds verkstad: färdig våren 1897.”.
Sjöhistoriskas samlingar Ö 118. HMS Oden sjösattes vid Bergsunds mekaniska verkstads slip vid Finnboda den 9 mars 1896. Redan innan hon var klar för leverans bestämdes att hon tillsammans med torpedkryssaren Örnen och torpedbåten Galdr skulle ligga förtöjd och visas på 1897 års utställning.

År 1904 kunde man läsa en insändare i Svenska Dagbladet med rubriken Ur svenska flottans minnen; ”När ska Sverige få ett Marinmuseum? Från den minnesrika och minnesvärda jubileumsutställningen år 1897 i friskt minne lefva den vackra separatutställning, som flottan anordnat…”

1906 fick kommendörkaptenen Herman af Sillén i uppdrag att utreda frågan om ett marinmuseum och redan 1907 fick Flottan disponera lokaler i Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs torg. Herman af Sillén gick bort året efter och Jacob Hägg drev sedan frågan vidare om ett permanent marinmuseum till sin död 1931. Örlogssamlingarna inventerades och katalogiserades och Jacob Hägg utsågs till föreståndare.

Häggs förslag, Ö3982. Jacob Hägg drömde om ett marinmuseum byggt som en vasaborg på Kastellholmen. För att visa hur det skulle se ut gjorde han denna mäktiga oljemålning.

Slutligen, den 23 maj 1927, kunde ett Marinmuseum invigas i Stockholm. Vid Strandvägen 58, i det före detta Skogsinstitutet (idag Israels ambassad), fick Jacob Hägg sitt efterlängtade museum, om än mycket mindre än vad han tänkt sig

1931 tog en fotograf från Svenska Dagbladet detta fotografi inne i Marinmuseet. Närmast fotografen står linjeskeppet Gustaf Adolf, idag i på Marinmuseum. Bortom den fregatten Bellona och korvetten Josephine. Båda idag på Sjöhistoriska liksom det fina ornamentet på väggen.

I Svenska Dagbladet den 2 juni 1927 presenterades den nya museichefen, marindirektören Hugo Åkermark, som citerades: ”Vårt stora mål, som vi med kraft arbeta för och sträva efter, är givetvis en förening med Sjöfartsmuseet, så att vi kunna enas till ett gemensamt helt marinmuseum med två avdelningar – krigs- och handelsmarin.” Sjöfartsmuseet var det museum som drevs av Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm, idag Sjöhistoriska museets stödförening.

I mars 1931 utlovade Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse pengar för att bygga Sjöhistoriska museet, ett museum som enligt donationskraven skulle berätta om både örlogens- och handelssjöfartens historia. Bygget av Sjöhistoriska museet startade omgående. 1935 kunde man börja flytta in i Sjöhistoriska museet som invigdes den 28 maj 1938.

Och det hörs ju på namnet än idag, det är inte ett sjöfartsmuseum eller ett marinmuseum utan Sjöhistoriska museet där allt detta, och mycket annat, visas parallellt!