Det är mitt på dagen, den 7 juni 1522. Den 26 år gamla riksföreståndaren Gustav Vasa har rest sig upp i båten när de stora skeppen seglar in på Slätbaken utanför Söderköping. Kanske var det både en mäktig och lite oroande syn. Gustav Vasa hade ingen större erfarenhet av sjöfart och än mindre av örlogsfartyg. Så när de 10 inköpte skeppen från Lübeck seglar in i god ordning, ankrar efter varandra på fjärden gick nog många tankar genom alla närvarandes huvuden. Gustav är rätt ny på jobbet och som riksföreståndare hade han valts i augusti året innan. Den mäktiga fienden i sydväst, Danmark, var lite redo att släppa Sverige fritt och strider pågick runt om. Att man kunde möta flottan på just Slätbaken var för att kommendanten på Stegeborg slott, Berend von Melen, valt att gå över till den nya riksföreståndarens sida. Stockholm var ännu i danska händer och Slätbaken erbjöd då både bra trygg ankringsplats och även skydd via Stegeborg. Närliggande Söderköping kunde förse fartygen med förnödenheter.

Vad Gustav tänkte, om han stod upp i båten eller ens var ute i en båt och mötte fartygen vet vi inte. Vi vet inte ens hur fartygen egentligen såg ut eller om de seglade eller varpade sig in till ankringsplatsen. Bilden gjordes av amiralen och marinmålaren Jacob Hägg 1909 och som han dels tänkte sig hur det gick till och dels hur han antog att fartygen såg ut.

När Gustav Vasa valdes till riksföreståndare 1521 tog han över ett antal fartyg från sin företrädare, riksföreståndaren Sten Styre den yngre. Däribland en Svan, ett skepp som ibland kallas Danziger Svan. Det namnet verkar väl rimligt på ett fartyg byggt som anges vara byggt just i Danzig. Förutom den även Carsten Todes holk och Jasper Bruns bark och säkert ett antal ytterligare fartyg och båtar.

Men för att kunna säkra Sverige som ett självständigt land behövde Gustav Vasa ytterligare fartyg. Danska truppförflyttningar längs kusten måste stoppas och förhindras liksom transporter till danska besittningar i landet. Och skulle man kunna inta Stockholm räckte det inte bara med belägring i norr och söder, man måste stoppa danskt understöd och förstärkningar från sjösidan. De fartyg som fanns till riksföreståndarens förfogande räckte inte för att möta den danska flottan. Den tyska Hansan hade också egenintressen i att minska danska kung Kristians makt över Östersjön så när Gustav Vasa önskade köpa ytterligare fartyg sa man inte nej. Men källorna är inte helt tydliga i om det är 10 eller 12 fartyg som avseglar mot Sverige och som är de som tas emot av riksföreståndaren på Slätbaken den 7 juni 1522. Den vanligaste uppgifter säger 10 och på Häggs lavering kan man även se 10 fartyg segla in. De hade namn efter sina ägare och inga egentliga egennamn. I källorna finner vi: Wolter Kremers skepp, Henrik Kroens skepp, Peter Heysens skepp, Hans Burmesters skepp, Simon Schultens skepp, Henrik Berges skepp, Henrik Gronenbergs skepp, Greger Barckes skepp, Johan Trittelfitzes holk och så skeppet Ugglan.

Lybska Svan, det sägenomspunna och största skeppet, inköptes först i september 1522 och var alltså inte med på Slätbaken i juni. Men bara två år senare sprang fartyget läck, sattes på grund och sjönk utanför Öland. Vraket är ännu inte påträffat och vi har inga avbildningar av henne, så hur Lybska Svan kunde sett ut återstår att forska i.

Sten Sture dy:s fartyg, tillsammans med de som senare köptes in, la grunden för Svenska Flottan. Med fartygens hjälp kunde det danska övertaget till sjöss brytas, Stockholm kunde belägras och intas i juni 1523. Då hade Gustav, bara två veckor innan, den 6 juni valts till Sveriges kung. Den 6 juni är idag Sveriges nationaldag medan 7 juni räknas som Flottans/Marinens födelsedag. Och ska man vara riktigt petig så är ju Kungliga Flottan ännu inte 500 år, det blir den ju i princip först den 6 juni 2023…