Under 1800-talet var det vanligt att båtägare förtöjde sina båtar vid Djurgårdens stränder. Men 1897 var det dags för Stockholmsutställningen att ta plats på Djurgården och båtägarna motades därför bort. De samlades vid Källhagen och området blev en ny samlingsplats för båtägare.

Hamnområdet vid Allmänna Gränd, 1870-talets mitt. Foto: Jahannes Jaeger (1832-1908) (Fo12022).

Gratisbroschyr och affish från Stockholmsutställningen 1897.

Det är så historien om Vikingarnas segelsällskap tar sin början. Några båtägare bildade Vikens Segelsällskap den 17 augusti 1899. Inträdesavgiften var 1 krona och årsavgiften var 4.50 kr. Första året fanns 27 medlemmar och 9 båtar registrerade men medlemstalet steg snabbt och ett par år senare var de mer än dubbelt så många.

Stadgar för Vikens segelsällskap/Vikingarnas segelsällskap.

1903 bytte sällskapet namn till Vikingarnas segelsällskap.

Intresset för kappsegling var stort och redan första året höll Vikingarna också sin första kappsegling. Man seglade från Fjäderholmarna till Lidingöbro värdshus och sedan tillbaka till Fjäderholmarna.

Program för sällskapets kappseglingar olika år.

Medlemmarna hade en mängd olika yrken. Det var alltifrån direktörer och banktjänstemän till kontorister, sadelmakare och artister.  1926 var 50 kvinnor var medlemmar. De står såklart bara nämnda som fru eller fröken.

Förslag på olika emblém till medlemsflagga och medlemskort för Herr. R. Andersson. Utan årtal.

Egen båthamn och klubbhus

Källhagen var inte en idealisk plats och blev snabbt för litet. Sällskapet lyckades skaffa sig en båthamn med slip norr om Villervallan intill Lidingöbro värdshus på Djurgården efter några år. Där byggde även ett klubbhus.

Kappseglingarna blev fler och större och snart seglade man i hela skärgården. 1929

lyckades medlemmarna köpa ett hus på Ekholmen utanför Vaxholm som kunde användas som klubbhus. Många var entusiastiska men en del ansåg att Ekholmen låg för långt ut i skärgården.  Man arbetade på lördagar och hade ingen riktig semester så ingen skulle hinna segla dit.

1937 invigdes ändå det nya klubbhuset som till stor del hade renoverats av medlemmarna själva. Samma år beslutades lämpligt nog att alla skulle ha rätt till två veckors ledighet per år.

Broschyr för Vikinga-regattan 1964 och info om Ekholmen 1969.

Med tiden blev hamnen vid Villervallan också för trång. Vikingarnas segelsällskap fick på 1960-talet plats vid Hundudden.

Damklubben - lotter och lucia

När Vikingarnas segelsällskap skulle fira 50-årsjubilemum samlades de kvinnliga medlemmarna och beslöt att skänka en fana av siden som skulle finnas med vid olika fester.

Inramad fana med namn på de som skänkt fanan, med rubriken Stå stolt, du fana, i vikinga-strid, bringa lycka och välgång i kommande tider, 1949.

Tanken på en damklubb där kvinnorna kunde träffas föddes och 1955 bildades Vikingarnas segelsällskaps damklubb. Intresset var stort och nästan alla kvinnliga medlemmar blev medlemmar och flera nya gick med i klubben för att få tillhöra Damklubben. De träffades en gång i månaden i en lokal på Kungsholmsgatan som de hyrde eller hemma hos någon av damerna. Medlemsavgiften var 5:-. Medlemstalet var i starten 19 men pendlade sedan i många år kring 60.

Syftet med klubben var att bidra till sällskapets ekonomi. Bland annat ordnande de Luciafest där de sålde lotter.

Ett år kunde man vinna en brudkista till ett värde av 800:-.

Bland annat kunde man vinna en brudkista till ett värde av 800 kr. Medlemmarna i damklubben sydde och broderade linnen och filtar och annat som ingick i brudkistan. Pengarna som damklubben fick in användes till inventarier till framför allt klubbhuset på Ekholmen.

I arkivet till Vikingarnas segelsällskaps damklubb finns protokoll där det går att läsa vad de diskuterat. Oftast har det handlat om vad de ska göra till luciafesten och vem som ska göra vad.

Men där finns också ett brev till styrelsen i Vikingarnas segelsällskap. Brevet är inte daterat men efter lite efterforskningar i Vikingarnas segelsällskaps protokoll visar det sig att det är från 1970.

Brev till styrelsen

Undertecknad har varit med i Vikingarna sedan ett halvår tillbaka. Mitt intryck av klubben är mycket positiv. Dock tror jag att vissa ändringar måste komma till stånd för att vi kvinnor riktigt ska känna oss hemmastadda i klubben. Man känner sig som kvinna fruktansvärt utanför i de flesta sammanhang inom klubben. Man kan ju tyvärr lätt konstatera att kvinnor överlag spelar en ytterst obetydlig roll inom kubben, om man bortser från den rent trivselskapande rollen, och detta känns förnedrande. Det är ju t.ex så att trots att det under seglingssäsongen finns en kvinna i varje båt avspeglar sig detta inte på något sätt i båtägarregister, medlemsregister och inte heller i kappseglings- eller andra sammanhang. Man kan fråga sig varför. Gammal slentrian? Fastlåsta könsroller? Diskussionen om detta kan inte tas upp här.

Jag tror personligen att vi måste lägga ner mera jobb på att aktivera kvinnorna inom båtsporten. Jag tror också att detta inte endast skulle komma kvinnorna till del utan i lika hög grad gagna männen. Om kvinnor aktiverades på samma sätt som männen skulle de känna sig mera motiverade att ta aktiv del i båtsporten. Man hade då samma intresse för denna sport, man kunde turas om som gast, rorsman, navigatör - man hade kul tillsammans.

Jag vill gärna höra styrelsens förslag till förbättringar i denna fråga men tillsvidare föreslår jag följande:

Starta en damsektion för segling inom Vikingarna. Alltså inte någon pyssel-trivsel sektion utan en sektion som verkligen sysslar med segling. Inom denna kunde man ordna seglarläger och annan kursverksamhet för kvinnor i segling, navigation och dylikt. Man kunde vidare ordna kappseglingsregattor mot andra klubbars damsektioner (så småningom mot manliga sektioner) osv. Syftet med detta skulle vara att ge kvinnorna större självsäkerhet i utövandet av den ädla båtsporten, övertyga dem om att de mycket väl kan fundera som rorsman, att de kan läsa sjökort, att de kan utrusta och sköta en båt osv.

Jag vore tacksam att få upp detta ärende på kommande årsmöte.

Hur togs brevet emot? Startades en damsektion för segling?

I styrelseprotokollen går att läsa att de läst upp brevskrivarens brev. Det står att ärendet ska tas upp på nästa möte. I nästa protokoll står att ärendet diskuterades och svar ska skickas till Damklubben. Senare står det att ärendet ska föredras på årsmötet. Men i årsmötesprotokollet står bara ”Skrivelse från damklubben föredrogs och lades till handlingarna”.

Vad som egentligen beslutades framgår tyvärr inte. Men damklubben blev vilande 1984 och upphörde helt 1990. Så vi kan anta att det inte blev någon damklubb med fokus på segling.

Vikingarnas segelsällskap finns däremot kvar än idag.