Figur 1 Fo21349A

Den 8 september 1968 på eftermiddagen bjöds det på saftkalas och filmvisning på Sjöhistoriska museet. Johan Westerlund från Viggbyholm, då 13 år, var glad då han korades till 1:a pristagaren. Anledningen var resultatet av en pristävlan där Sjöhistoriska museet ställt frågan Hur tror ni att framtidens nöjesbåt kommer att se ut?

Denna dag arrangerades en särskild ungdomsvisning där alla tävlingsdeltagare bjudits in. Johan Westerlunds vinnande förslag med sina båtar racerbåten Spacik och husbåten Katarina presenterades.

Figur 2 Johan Westerlund visar modellen av Katarina. Foto från SvD.

Han hade tävlat mot cirka 300 andra tävlingsbidrag. Få tjejer deltog i tävlingen och ingen av dem tog hem något pris men Britt-Marie Karlsson fick ett hedersutnämnande för sin hjulbåt Höken prydd med palmer och gardiner. Som pris fick Johan åka på seglarläger under sommaren. Andra pristagare fick tillbringa en dag hos kustflottan.

Tävlingen som resulterat i utställningen ”Framtiders fritidsbåt” öppnades redan den 5 september av jurymännen marindirektör Curt Borgenstam och ordförande i Sveriges Yachtkonstruktörers Riksförening Knud H. Reimers. Vernissagen var välbesökt. Man utrycker det som att gästerna bestod av ”mycket sjöfolk” och ”Sällan har det skrattats så mycket på en vernissage”. På klädstreck med plastnypor visades vinnande båtteckningar upp. En del av konstnärlig karaktär, andra med ett mer tekniskt uttryck. Utställningen varade september ut.

Så här skrev museet själv om utställningen vid tiden:

”I utställningen redovisas ett spännande virrvarr av klatschiga, roliga och egendomliga farkoster med hart när otroliga prestanda; där finns den möbianska immobila undervattensfarkosten; en båt med slatvattendrivna motorer och en annan med stormsegel. En nöjesfarkost är utrustad med raketdriven katapultstol för två fallskärmshoppare, medan en annan har ”skärm för sökning av snygga brudar”. Skämt och allvar växlar i denna kavalkad av framtidsbåtar.

Det förefaller som om dagens ungdom vill ha mångsidigt användbara flygande, rullande och dykande fartyg. Man kan väl ana en viss påverkan av James Bond på en del håll. Kraven på snabbhet är höga – 500 knop är ett önskemål. Framdrivningssättet varierar från konventionella bensinmotorer via turbiner och rea-motorer till små händiga atomkraftsmaskiner. Pengar spelar tydligen ingen större roll innan an börjar tjäna dem själv. 250 000 kr. nämns som ett acceptabelt pris för en bra maskindriven framtidsbåt. Förvånansvärt många håller dock med glädjande nog fast vid traditionella segelbåtar.”

Figur 3 Fo14587AB Tävlingsbidragen, både teckningar och modeller.

Samtidigt visades som återblickar den då nyförvärvade motorbåten Dixie, byggd på 1890-tal, och Gustav III:s  salsslupar Galten och Delfinen, från 1787. Dessa kan numera ses i vårt båtmagasin på Rindö, som håller öppet för visning utvalda helger under sommarhalvåret.

Figur 4 Fo14451AB Personalen i arbete med utställningen.

Hur blev det då? Teckningen visar 3000-talet. Det ett tag kvar dit och några atomkraftsdrivna fritidsbåtar har jag tack och lov inte hört talas om. Men att utvecklingen är ständigt pågående är ett faktum. Bärplansbåten, en båt som färdas med två fenor under ytan och får upp resten av skrovet ovanför vattenytan är en ny uppfinning sedan några år tillbaka. Denna teknik ger ett mycket mindre motstånd i vattnet och därmed mindre energiåtgång, vilket lämpar sig väl tillsammans med en elmotor. Samtidigt experimenterar seglarna med nya material och skrovformer. Men något som alltid är detsamma är att tillbringa fritiden på sjön är härligt!