Mellan 1814 och 1905 var Sverige och Norge som bekant i union. Under denna tid hade vi två olikt utformade unionsflaggor. Fram till 1844 fick Norge helt enkelt hålla till godo med Sveriges örlogsflagga med ett vitt kryss mot röd botten i kantonen. Kantonen är det övre fältet närmast stången. Den infördes även som nationsflagga för de båda länderna, alltså rektangulär utan tungor.

I Norge började folket dock tidigt ställa krav på en fullständig jämlikhet mellan de båda länderna. 1844 införde därför kung Oscar I en ny flagga som tillgodosåg de norska kraven. Nu började man använda respektive nations flagga med den så kallade ”sillsallaten” i kantonen, både civilt och inom flottan.

Motståndet mot unionen växte allt mer i Norge. Redan i slutet av 1800-talet började man runt om i landet att strunta i sillsallaten i den civila flaggan. Men den rekorderliga flottan behöll förstås den i lag reglerade sillsallaten till den 9 juni då unionen upplöstes helt.

Det är smart att titta efter en unionsflagga för att tidsbestämma ett svenskt eller norskt fartygsporträtt. Finns en sådan har man redan då snävat in tidsspannet lite. Här kommer två exempel.

Galeasen Fred och Lycka (ja, vackert namn!) av Stockholm från 1829 med det gamla unionsmärket. Tiden kan alltså begränsas till 1814-1844.

Briggen Svea av Stockholm från 1850 med den ”nya” sillsallaten. Tiden kan alltså begränsas till 1844 och 1905.