För exakt tvåhundra år sedan, alltså år 1813, upplöstes ett stort svenskt företag. Företaget hette Svenska Ostindiska Kompaniet och fanns mellan åren 1731-1813. På kompaniets skepp gjordes under de åren ca 130 resor till Kina. Där köptes populära varor som annars inte var så lätta att få tag på i Sverige, te, porslin, siden med mera, och sedan seglade man hem igen till Göteborg.  Det handlade om en marknad för lyxvaror. Det svenska ostindiska kompaniet lyckades också tjäna en hel del med pengar, särskilt i början. Resorna tog för det mesta cirka två år fram och tillbaka.

De stora sjöfararnationerna, framförallt Holland och Storbritannien, hade mycket äldre och större ostindiska kompanier som kom att bli som förtrupper för sina länders koloniala och imperialistiska strävanden.

Det Svenska Ostindiska Kompaniets räkenskaper brändes efter varje resa så en fullständig bild av deras verksamhet går aldrig att få fram. Övriga handlingar är spridda över landet och i arkivet på Sjöhistoriska museet finns en del originaldokument från det svenska kompaniets tid. De originalhandlingarna lägger vi fram i arkivet lördagen den 19 oktober kl 11-15. Vi har flera berättelser skrivna av människor som var med om de strapatsrika och farliga resorna. I museets bibliotek kan man titta närmare på gamla och nya böcker som rör kompaniet.

Som alltid när vi har lördagsöppet går det också bra att fråga oss om fritidsbåtar och andra ämnen som det finns uppgifter om i vårt arkiv och bibliotek. Fotoarkivet har också öppet.

Svenska ostindiska kompaniets spisordning (matsedel) för besättningarna ombord på deras skepp år 1766. Man kan se att de fick ärter och korngryn varje dag. Därtill salt kött, fläsk eller stockfisk. Smör eller olja, bröd, salt och dricka (öl) tillkom. Där står också att innan de nått varma länder skulle besättningen få en halv sill och brännvin till frukost.  Befälet hade bättre och mer varierad mat.

Fotograf: Karolina Kristensson.