Marinlottor från Stockholms marinlottakår i expeditionstjänst (Fo84316)

I dagarna har det frivilliga försvaret uppmärksammats särskilt i Sverige. En organisation som tidigt samarbetade med hemvärnet var Lottakåren. I Sjöhistoriska museets fotoarkiv finns ett trettiotal fotografier skänkta av Stockholms marinlottakår. Fotona är från beredskapstiden då lottarörelsen var som störst. De griper tag i mig då de vittnar om kvinnokraft och medmänsklighet.  

Under det oroliga året 1939 väcktes frågan om att organisera en särskild kvinnlig maritim beredskapskår. Vid tiden fanns endast en kvinnlig försvarsorganisation, Sveriges Landstormkvinnoföreningar, i vilken den maritima organisationen kom att införlivas. Grundad på 1920-talet med inspiration av den finska Lotta Svärd-rörelsen kallade sig medlemmarna för lottor.

Stockholms marinlottakår (SMLK) blev den första marinalottakåren att bildas. Vid det första mötet 4 maj 1939 anmälde sig över 100 kvinnor som medlemmar. Redan 14 dagar senare bildades Vaxholms marinlottakår. Strax därefter följde kårer i Karlskrona, Västervik och Göteborg. Under de närmaste åren bildade SMLK sex avdelningar i skärgården: Ornö, Muskö, Djurö, Möja, Runmarö och Furusund-Yxlan.

I slutet av andra världskriget hade lottakåren ett medlemsantal på över 110 000 kvinnor. Det oroliga världsläget och krigshotet gjorde sig särskilt påmint när grannländerna Norge och Danmark ockuperades. Många kvinnor anmälde sig till lottakåren och kåren blev en viktig del i det frivilliga försvaret. 1943 fanns 2356 marinlottor.

Verksamheten var till en början indelat i flera huvudområden. Till marintjänst hörde expedition, förplägnad (arbete i storkök), sjukvård, förbindelse, sömnad och anordnandet av kurser.  

Marinlottor i förbindelsetjänst (Fo84305A)

Marinlottor i sjukvårdstjänst med patient (Fo84303A)

Under de första åren hade marinlottorna tillfälliga expeditioner på Strandvägen 57 och senare på Riddargatan 23, som de hyrde av Stockholms lottakår. 1943 fick marinlottakåren sin expedition i det nyöppnade Drottning Victorias Örlogshem på Teatergatan 3. I örlogshemmets styrelse hade marinlottorna en representant.

Insamlings- och förrådstjänst tog hand om insamlandet av medel, sömnad och förråd. Hit hörde även ett lånebibliotek för marinen. Marinlottorna sydde förbandsartiklar, och under kriget även snödräkter till Finland.

Marinlotta i ett bibliotek (Fo84319A)

Marinlottor i sömnadsarbete (Fo84318)

Hemtjänsten ordnade med kaffeservering vid arbetssammankomsterna för marinlottorna samt hjälpte till vid fester för marin personal.

Under beredskapstiden utfördes en omfattande social och humanitär verksamhet. En mycket viktig del utfördes av evakueringstjänsten som tog hand om barnevakuering. Under krigsåren 1939-1944 förflyttades ca 80 000 finska barn till Sverige. Lottakåren fick en viktig roll efter nyåret 1942 då Hjälpkommittén för Finlands barns ledning bad om hjälp. Stockholms stad utrustade genomgångshemmet i tidigare Hotel Anglais vid Stureplan. Staden drev hemmet, men marinlottorna tillsammans med Stockholms lottakår fick huvudansvaret att hjälpa och ta hand om barnen. Även vid tåg- och båttransporterna fanns lottorna på plats för att ta emot barnen och senare hjälpa dem vidare till fosterfamiljer runtom i Sverige.

Hotel Anglais, genomgångshemmet för de finska krigsbarnen (Fo84310A)

En marinlotta med ett finskt barn i famnen (Fo84312A)

Marinlottakåren hade också en ungdomsavdelning som bland annat hade hand om nyrekrytering och utbildning av unglottor i åldrarna 14-17 år. Dessa unglottor tjänstgjorde också vid barnförflyttningen.

Stockholms marinlottakår fick under hösten 1944 åter känna av krigets drabbningar. Ryssland hade i september intagit Estland och människor var försatta i flykt. Under en månads tid kom nästan 800 flyktingar att ta sig till Furusund. Den nybildade avdelningen Furusund-Yxlans marinlottakår fick tillsammans med lottakåren från Stockholm, Röda korset och ortsbefolkningen organisera hjälpinsatsen.

Marinlottor och estnisk flykting i Furusund (Fo84328A)

Med stora kokvagnar kunde maten tillagas utomhus (Fo84307 )

Fotosamlingen skildrar en tid då kvinnans position i det svenska samhället kom att förändrats. Kvinnor kunde nu ha yrken som tidigare varit förbehållna män. Lottarörelsen bidrog till den här förändringen. Även om de fortfarande ägnade sig åt sysslor traditionellt kvinnliga, som att ansvara för mat och barn, fick de axla fler områden som tidigare utförts av värnpliktiga män.

Länkar:

Stockholms marinlottakårs arkiv, som omfattar ca sju hyllmeter, omspänner i huvudsak åren 1944-1988 finns på Riksarkivet (extern länk)

Bildsamlingen Stockholms marinlottakår på digitaltmuseum (exter länk)

Litteratur:

Minnesskrift utgiven i samband med SMLK:s 25-årsjubiléum den 4 maj 1964.