Bland alla möjliga slags huvudbonader i ett magasin ligger denna slitna filthatt. Den ser ut att vara rekvisita i ett historieprogram, men förstås utgör den äkta vara. Hatten är ett sjöfynd och hittades i vraket "Fyrspännaren". Museet utförde arkeologiska undersökningar på det 1964-65.

Vraket Fyrspännaren ligger i Torö socken i Nynäshamns kommun. Fören ligger ner mot berg och har inte sjunkit ner i det leriga bottensedimentet. Det har däremot aktern gjort. Det gör att akterpartiet är bättre bevarat än fören. Leran är en syrefattigare miljö och fornlämningar bevaras som bekant bättre ju mindre syre som får chans att bryta ned det. Kölsvinet (som ligger ovanpå bottenstockarna och förstärker skeppet) mäter drygt 11 meter. Kölsvinet och troligen alla bottenstockar under det är bevarade på grund av att de är nedsjunkna i leran. För om kölsvinet är vraket däremot så gott som helt förstört. Till höger om (eller förstås om styrbord) fören ligger en rostig klump som man tror är ankaret.

2002 undersökte man vraket igen. Då konstaterades det att antalet spant ("revbenen") hade minskat och att skeppets styrbordsida var helt borta. Tyvärr är det ju så att arkeologiska undersökningar också innebär en omrörning och förstöring av utgrävningsplatsen, både på land och i vatten. Vraket efter Fyrspännaren hade försämrats väsentligt efter 1960-talets utgrävningar.

Förbi Torö och Öja söder om Nynäshamn har fartygen i århundraden sökt sig genom skärgården. Här har också många fartyg förlist. Fyrspännaren är ett av ungefär 30 kända vrak i området. Vad är då vraket efter Fyrspännaren för typ av skepp, varifrån kom det, när byggdes fartyget och varför kallar man det Fyrspännaren?

I våra samlingar har vi över 260 föremål från vraket. Fina små föremål som ett silvermynt, spännen och framför allt mycket textilier och knappar. Det finns en pärm med fantastiska tygfragment! Var kommer de ifrån? Vackra mönstrade sidentyger och små knappar av bly, mässing och fasettslipade bärnstenar. Vilka flärdfulla människor som färdades med skeppet, eller vilken förnäm last man hade! Vart var man på väg?

Det är genom dessa föremål man kan bestämma förlisningen till tidigt 1770-tal, mer exakt troligen 1772 eller 1773. Spännande! 1772 genomförde Gustav III sin statskupp.

Och varför kallas vraket Fyrspännaren? Ibland kan man genom efterforskningar i skriftliga källor få fram vilket fartyg det är som ligger förlist på en viss plats. Till exempel känner vi ju till vraken efter Anna Maria och Riksäpplet bland många fler. Men då man inte lyckas identifiera fartyget brukar vraket ges ett namn efter dess utseende eller fyndplats. Exempel är Jutholmsvraket vid ön Jutholmen utanför Dalarö liksom förstås själva "Dalarövraket". "Fula gubben" ligger också i de trakterna, där vraket fått namnet efter ansiktet på ett stort bartmannkrus funnet ombord. En fyrspännare är ju ett åkdon spänt efter fyra hästar. Föga nautiskt. Men min kollega marinarkeologen Göran Ekberg hade svaret då jag nu frågade honom: upphittarna av vraket fick helt enkelt en hittelön på 400 kronor. Därav fick vraket sitt arbetsnamn "Fyrspännaren".

Fartygstypen är man inte riktigt säker på, men den mest troliga gissningen är en "hukarejakt". En hukaren var ett fartyg av holländskt ursprung. Ursprungligen var det ett fiskefartyg, men under 1700-talet användes typen även som handelsfartyg. Kort mesanmast och rårigga stormast nära midskepps är typiskt, men den kunde även ha tre master. Att hukare ofta användes av kapare i svenska vatten i början av 1700-talet är lite fantasieggande...

Åter till hatten som har en diameter på 35 cm. Inte tror man att en hatt med närmare 250 år på nacken och som legat vattendränkt under närmare 200 år ska befinna sig i ett så väl bevarat skick. Man vill ju sätta på sig den.