Museet har en stor konstsamling. Men vi samlar inte på konst för konstens skull, vi är inget konstmuseum, utan för motiven och bilderna de förmedlar om sjöhistoria. Jacob Häggs målning från 1909 av Fregatten Eugenie är ett gott exempel på vad vi kan läsa in i motivet, som är något mycket mer än en blå sommarhimmel och vita segel:

Eugenie länsar, man ser att hon har extra segel satta på förlängda rår, så kallade ”ledsegel”. Ett engelskt handelsfartyg och en roslagsjakt syns i bakgrunden.

Det främsta motivet är ju förstås fartyget, men med lite kunskap kan man läsa en hel situation: Varför sitter Eugenies flagga till exempel så lågt att man ser den mellan seglen? Högst uppe på gaffeln ska den ju sitta. Jo, Eugenie har nyss mött ett engelskt ångfartyg, som saktat in för segelfartyget (som sjöregeln säger och som alla med förarintyg för fritidsbåt vet: segel går före motor, eller i detta fall maskin.) Det engelska skeppet har halat sin engelska flagga som hälsning. Eugenie har svarat och båda fartygen håller nu på att hissa sina flaggor igen. Det engelska fartyget ökar farten, man ser på röken att de eldar under pannorna.

De andra flaggorna på det engelska ångfartyget är destinationsflaggan fram, Sveriges (man ser också unionsmärket, den så kallade "sillsallaten", vilket ger oss perioden mellan 1844 och 1905, egentligen 1907 eftersom unionsflaggan lär ha använts ytterligare en tid efter unionsupplösningen Sverige-Norge) och fyra signalflaggor i kombinationen BCMQ, vilket är den geografiska angivelsen för Stockholm. Förmodligen har Eugenie frågat efter fartygets destination och får här svaret och därför kan vi också förmoda att fartygen befinner sig någon stans i Stockholm skärgård.

Övriga flaggor på Eugenie är en vimpel på fockmasten som anger vilken grad det är på befälet ombord, ett såkallat befälstecken, och namnsignalen GRBS. Av signalflaggorna skymtar endast den röda, B.

Vi kan också förstå att det engelska fartyget är ett handelsfartyg, eftersom örlogsskepp inte halar flagg vid hälsning. Istället ställer man upp mannarna vid relingen och blåser givakt. Kan tyckas högtidligt, men det är främst ett sätt att visa att alle man är på däck och alltså ingen finns kvar som kan sköta kanonerna.  På samma sätt skjuter man salut för att visa att man har fredliga avsikter: det tog lång tid att ladda om förr och då man tömde kanon för kanon vid salut, visade man att man gjorde sig stridsoduglig.

Jacob Hägg var kommendörkapten kunde minsann sin sak och förmedlar både stor kunskap och stort artisteri i samma tavla.

Detalj av Hägg målning visande det engelska ångfartyget. Foto Susanna Allesson Nyberg.