Den 6 juni ordnar vi flaggotta med start klockan 8 utanför vår vackra museibyggnad här på den gröna Djurgården. För att baka in lite historieundervisning i det hela hissar vi en hel serie flaggor denna morgon. Alla är de nationsflaggor som hissas och förevisas i kronologisk ordning och givetvis är de flesta örlogsflaggor! Den som inte orkar maka sig upp med fågelsången kan se på bilden ovan från ett tidigare års flaggotta. Här vajar i tur och ordning från vänster:

1. Den äldsta bevarade svenska fanan, tillverkad 1620 och avsedd för knektar ombord på skepp. Det finns bara ett fåtal bilder av svenska krigsskepp från sent 1500-tal och då visar de just randiga flaggor. Ibland ser de ut att vara vågrandiga, men det kanske snarare är konstnärens skildring av böljande duk. Det är också svårt att urskilja om de är vit- och blårandiga eller gul- och blårandiga. Det vita kan ju vara blekt gult.

Det finns en akvarell i en dansk handskrift från 1585 som visar ett svenskt och ett danskt krigsskepp under nordiska sjuårskriget 1563-1570. Här är den svenska flaggan avbildad just såsom ovan beskrivet; randig blått och ljust gult tycker jag det ser ut som. Handskriften finns på det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.

2. Denna flagga är lite yngre än fanan ovan och har mörkare färger än dagens. I mitten sitter ett knubbigt kors. Bilden kommer från en ristning på väggen i Vadstena slott som började byggas 1545. Både Erik XIV och Johan III lär ha ställt krav på detta kors i den randiga flaggan under sina regeringsperioder, men korset tycks försvinna igen vid 1500-talets slut. Förmodligen har man upphört med korset redan 1585 eftersom den danska målningen inte visar flaggor med kors. denna flagga är specialuppsydd för vår nationaldagsceremonin.

3. Äldre svensk tretungad örlogsflagga. De blå fälten har en mörkare nyans än dagens. Den äldsta bevarade svenska flaggan finns i Amsterdam i Nederländerna och är en örlogsflagga. (Den randiga nr 1 från 1620 är äldre, men en fana. Vad är då skillnaden? Jo, en fana är fäst vid en stång och avsedd att bäras, medan en flagga hissas.) Denna togs som trofé under en sjöstrid i Öresund 1658 under Karl X.  Det är okänt från vilket skepp flaggan togs då den holländska flottan gav Danmark stöd och hindrade den svenska från att bryta igenom.

4. Denna helblå tretungade flagga är arméns flottas flagga. Den infördes 1761 för nämnda skärgårdsflotta. När skärgårdsflottan 1813 återförenades med stora flottan slutade man att använda denna formellt, men eftersom det i första hand var den finska delen av flottan som använt den upphörde bruket av den i praktiken redan då vi förlorade Finland 1809.

5. Den här svenska tvåtungade flaggan har klarare blå nyans än vår nutida. Den tretungade örlogsflaggan fick bara användas av krigsfartyg. Handelsflottan ville gärna åtnjuta dessa tungor, vilka ingav respekt för eventuella fiender eller pirater. Inte minst gällde deta det svenska ostindiska kompaniet, som 1731 till 1813 gjorde 132 expeditioner, alla utom tre till kanton i Kina. För att skydda sina 37 skepp skapade de en egen tvåtungad flagga, som alltså lätt kunde förväxlas med krigsfartygens tretungade. Fiffigt!

6. Den äldre unionsflaggan 1815-1844. Under unionen med Norge infördes en gemensam flagga för de militära styrkorna, kallad örlogsflagga. Unionsmärket, ett vitt andreaskors på röd botten, hämtade sina färger från Dannebrogen, som ju även varit norsk flagga.

7. Den norska unionsflaggan mellan år 1844 och 1905. Under Oscar I ändrades designen på unionsmärket. Båda länderna skulle föra sina egna flaggor både militärt och civilt, markerade med ett unionsmärke sammansatt av både de svenska och de norska färgerna. Denna färgsprakande, lätt psykedeliska designen började snart att kallas för "sillsallaten", döpt av en svensk i Riddarhuset 1859.

8. Den svenska unionsflaggan mellan år 1844 och 1905. Alltså Sveriges variant av den norska ovan.

9. Svensk nutida nationsflagga. Inga tungor förstås.

10. Modern tretungad örlogsflagga. Det sägs att inspirationen till tretungade dukar kommer från Danmark där man mot slutet av 1500-talet började föra tretungade Dannebrogenflaggor, troligen för att skilja krigsskeppen från handelsskeppen. Även Danneborgens kors kan ha inspirerat till det svenska korset. Dannebrogen hade dock två tungor, medan man i Sverige införde tre.  Även kung Sigismunds riksbanér hade tre tungor, vilket sägs kan ha inspirerat.

Vi har numera åtta stänger utanför museet, vilket gör att nr 9 och 10 inte hissas just här vid ceremonien, däremot vajar nationsflaggan på vår mast alldeles intill.

Vet du föresten vad vexillologi är? Jo, det är just läran om flaggor och banér. Det visste inte jag förrän idag!