I början av 1800-talet började man experimentera med att driva fram båtar med ångkraft. Det första svenska försöket brukar kallas för Stockholmshäxan. Konstruktören var den till Sverige inflyttade engelsmannen Samuel Owen, men själva namnet Stockholmshäxan användes inte när hon testades 1816. Av samtiden kallas hon ibland The Witch of Stockholm, ibland bara Witch. Samuel Owen själv omnämnde sin försökbåt vid namn endast en gång, i ett brev 1843, och då kallade han henne för ”the Waterwitch”.

I försöken med the Waterwitch testade Samuel Owen med propellerdrift, men lyckades inte få det tillräckligt effektiv, så när han 1818 satte ett nybyggt ångfartyg i trafik fick det istället hjuldrift.

Sjöhistoriska museet har ett par modeller som är rekonstruktioner av hur the Waterwitch kan ha sett ut, ingen av dem troligen särskilt korrekt eftersom det inte finns någon samtida avbildning eller ritning av the Waterwitch. Eller finns det det?

Ritning SR 2932 i Sjöhistoriska museets arkiv.

I arkivet på Sjöhistoriska museet finns en ritning som kan vara en ritning till just Waterwitch. Ritningen är signerad Olof Häggström och gjord 1816. Ritningen visar ett segelfartyg, men på ritningen finns svaga blyertslinjer som markerar en skorsten och propeller. Om man inte tittar riktigt noga på originalritningen så går nästan linjerna inte att urskilja.

 
Detalj av ritningen med texten: "Ritning till en Skonnert som kommer at Drifvas fram genom Eld och Luft maskin..."

Ritningen bör vara den äldsta svenska ångbåtsritningen. På själva ritningen står ju inget fartygsnamn eller namnet på beställaren av ritningen. Men efter att ha studerat ritningen i arkivet så tror fartygsforskaren Arne Sundström att det är ritningen till antingen the Waterwitch eller möjligen till Owens nästa försöksbåt ”Experiment”.

Riktigt hur det hänger ihop får vi kanske aldrig veta, men fantasieggande är det. Läs gärna mer om Samuel Owen och de första svenska ångbåtarna i Arne Sundströms bok: "Samuel Owen. Teknik- och ångbåtspionjär".