Samlarna - Sjöhistoriskas blogg

Bakom kulisserna på Sjöhistoriska

Mer om Svenska seglarskolan

Svenska seglarskolans arkiv i arkivet på Sjöhistoriska museet

 

Cecilia Marnetoft, intendent i fotoarkivet, bloggade i våras med fotografier från Svenska seglarskolan i fokus. Jag tänkte här att jag skulle skriva något om arkivet.

 

1987 hämtade jag Svenska seglarskolans arkiv ute i Saltsjöbaden och införlivade det i museets samlingar. Dåförtiden arbetade fotoarkivassistent Folke Sjödin i fotoarkivet (några av våra äldre besökare minns honom nog ännu) och jag var liksom nu arkivarie i arkivet. Tillsammans tillbringade vi några trevliga dagar med att gå igenom det stora arkiv som kapten Gustaf Bernhardt, seglarskolans grundare,  bevarat i sin bostad. Vi träffade två av hans döttrar och en dotterdotter. Vi bestämde oss för att ta emot det mesta och jag hade tillfälle att omedelbart därefter samma år ordna och förteckna själva arkivet medan fotografierna fördes till vårt fotoarkiv och årsböckerna till vårt bibliotek.

 

Svenska seglarskolans arkiv är ett av Sjöhistoriska museets större arkiv. Det innehåller till exempel protokoll från 1931-1957 i nio tjocka volymer, korrespondens huvudserie 51 volymer, elevbrev 14 volymer, loggböcker 14 volymer. Vi fick också ritningar på båtar de hade som hette sådant som Vanadis, Albatross, Kaparen, Gathenhielm, Allona, Lova. Som småbåtar användes så kallad pojkbåt ritad av Tore Herlin. På Digitaltmuseum.se kan du se de flesta av de ritningarna. Länk dit finns nedan.

 

På några av ritningarna står det ”övningsfartyg för Liga Morska i Kolonialna”. Det var en polsk organisation som hade till syfte att utbilda om sjöfart samt stödja skapande av både en örlogs- och handelsflotta i landet. Den verkade också för att Polen skulle ha kolonier i Sydamerika och i Afrika.  Organisationen upphörde efter Tysklands invasion 1939. För kanske femton år sedan hade jag besökare från Polen som tyckte att det är fantastiskt intressant att vi har dessa ritningar.

 

Arkivförteckningen över Svenska seglarskolan som jag gjorde 1987 finns i dag i NAD, den nationella arkivdatabasen som förvaltas av Riksarkivet (se länk nedan).

NAD är en förkortning av nationell arkivdatabas, vilken förvaltas av Riksarkivet. Att publicera arkivförteckningar där är ett bra sätt att göra arkiv mer synliga.

 

Nordmännen från Svenska seglarskolan på vikingatåg ute i Europa... Annons från 1936 ur Seglarskolans arkiv

 

Jag har tänkt att någon  gång skulle jag vilja fördjupa mig i arkivet. Tyvärr finns det knappast tid till sådant.  För flera år sedan gick jag ändå igenom många av ansökningarna till kurser för flickor 1939. Jag var intresserad av hur pappor och andra intygsgivare uttrycker sig om flickor i sina intyg, pappornas yrken samt hur mycket kurserna kostade. Som jag anade så tillhörde familjerna övre medelklass och överklass. Fäderna är till exempel köpmän, professorer, läkare, direktörer, godsägare, ingenjörer. Kursavgifterna är höga – flera hundra kronor. Jag tänker på när jag en gång i tiden skrev en uppsats i etnologi om hembiträden, de hade omkring 30 kronor i månadslön på 1930-talet. 2003 fick jag genom kapten Bernardts dotter Monica Törnkvist träffa Vibeke Goddard, en danska född 1919 som deltog i flera av seglarkurserna på 1930-talet.  Vibeke sa att seglarskolan gav henne positiva lärdomar för livet. Det var inte seglingen hon tänkte på i första hand utan att hon lärde sig disciplin. Det var helt i linje med många pappors syfte med att låta en dotter, likaså en son, lära sig segla. Det ansågs ofta att segling härdar och ger stadga åt en ung person. Så var också kapten Bernhardts tanke, alltså havet som uppfostrare och befrämjare av fysik, moral och intellekt.  (Liknande tankar om tillvaron på havet har förekommit också i andra sammanhang förr och nu, inte minst vad gäller sjömän).  Tilläggas bör är att Gustaf Bernhardt hade varit kapten inom marinen och att han var beroende av stöd därifrån. Bland annat tjänstgjorde officerare som instruktörer ombord. Ett argument han hade för samarbetet med marinen var att pojkarna som deltog skulle bli intresserade av att bli sjöofficerare. 

 

Saxat ur ansökningshandlingar till seglarskolan. För en flicka och en pojke. 

 

Jag har försökt intressera andra för Svenska seglarskolans arkiv. Hösten 2016 hade etnologistudenter från Stockholms universitet ett projekt tillsammans med Sjöhistoriska museets samlingsenhet. De skrev uppsatser på 7,5 poäng om våra samlingar. Jag gav flera förslag på uppsatsämnen baserade på våra arkivsamlingar och ett förslag handlade om Svenska seglarskolan utifrån genusaspekter. Den kan vara den första seglarskolan i Europa, eller en av de första, som ordnade kurser för flickor. Enligt uppgift från en av Bernhardts döttrar mycket därför att fadern hade fyra döttrar och ingen son. Jag är intresserad av att se hur flickor och pojkar framställs i text och på fotografier. Caroline Ljunggren nappade på idén och skrev en uppsats som hon kallade för ”Välartade ynglingar och ordningsamma flickor”. Som källmaterial ur arkivet använde hon sig av samtliga ansökningshandlingar till sommarkurserna år 1937. Både för pojkar och flickor.

 

Pojkar och flickor hölls åtskilda på olika båtar. Deras dagar verkar dock ha förflutit på likartat vis med tidig morgongymnastik, utbildning i sjömanskap, segling, navigation med mera samt i ”goda seder och kamratskap”. När de gick i land ingick besök på museer och platser som ansågs vara historiskt intressanta. Men pojkarnas kurs är norm, flickornas något extra. Pojkarna beskrivs ofta i ansökningshandlingarna som kraftiga, rejäla, stora för sin ålder och duktiga på att ta initiativ och ha tekniska färdigheter. Flickorna beskrivs mera utifrån sina egenskaper, som att de är käcka och plikttrogna. Papporna vill överlag att sönerna ska bli ännu starkare fysiskt och psykiskt medan döttrarna ska blir ännu mera ordningsamma. Några pojkar kan beskrivas som blyga, något som tycks ha varit icke önskvärt. Ingen flicka beskrivs som blyg, troligen därför det inte ansågs vara konstigt eller fel med blyghet hos flickor. Pojkar beskrivs i flera fall som temperamentsfulla, att de brusar upp, är bråkiga. Det finns ingen beskrivning av flickors ilska. Enda exemplet är en flicka som sägs ha en tendens att ”muttra emot lite”, fast därefter framhålls snabbt att hon ändå är godhjärtad…

 

Välkommen till arkivet på Sjöhistoriska museet där du till exempel kan forska vidare om Svenska seglarskolan!

 

Länkar:

Cecilias tidigare blogg om Svenska seglarskolan

 

Den Svensk seglarskolans arkiv i NAD (extern webbplats)

 

De flesta av ritningarna i Svenska seglarskolans arkiv på digitalt museum (extern webbplats)